Syftet med vårt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lärande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en glömd skatt som borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Vi ville även få en uppfatting om det är möjligt att använda skönlitteraturen i samhällsorienterande ämnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. Vår undersökning genomfördes i en klass i Luleå kommun bestående av 16 elever i år 5-6. Undersökningen sträckte sig över 7 veckor.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråk upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad mån föräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har även undersökt i vilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vid hemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ett frågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positiv inställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans med sina barn med hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål.

Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och barnobservationer.

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma lärare hade för syn på estetiska lärprocesser. Vi ville även få fram om det var något som lärarna själva använde sig av och i sådana fall varför eller varför inte. För att ta reda på hur olika lärares syn kan se ut när det gäller estetiska lärprocesser så valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare verksamma i de tidigare åren som har olika arbetssätt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som använder sig av estetiska lärprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssättet, men i vilken omfattning och hur de använder sig av det skiljer dem åt.

Det är inte enbart den sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag.

Syftet med uppsatsen var att beskriva ett företags belöningssystem och vilka målsättningar ledningen har med belöningssystemet. Vidare ville vi beskriva hur företagets ledning och personal upplevde utfallet av belöningssystemet, samt förklara eventuella skillnader mellan målsättningar och utfall. Uppsatsens referensram behandlar teorier om belöningar, styrning och motivation. Vår fallstudie av valutaväxlingsföretaget FOREX genomfördes med hjälp av en telefonintervju med företagsledningen samt telefonintervjuer med hjälp av ett standardiserat frågeformulär med personal från 15 av FOREX butiker. Resultaten i vår undersökning visar att ett bra utformat belöningssystem kan motivera personalen att prestera bättre, men det är svårt att utforma ett belöningssystem som all personal inom företaget uppskattar eftersom alla individer har olika preferenser, behov och mål.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Detta examensarbete var en del i ett större projekt på ProElec AB i Söderhamn. Företaget ville ta fram en ny produkt i form av en displayenhet som ska kunna kommunicera med ett annat system via en operatör och ett CAN-protokoll. Användargränssnittet (GUI) i produkten understödjer växelverkan mellan en operatör och exempelvis ett hydrauliskt system på en grävskopa. Syftet med detta arbete var därför att hitta en bra metod som kan användas för att utveckla ett applikationsinterface (API) som sedan används för att implementera detta GUI på displayenheten. Enheten består av en mikrodator och en LCD-skärm och är ett system som har begränsat med minne och resurser.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen.

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..