Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets Kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i Kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig Kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Begreppet hälsa kan beskrivas som ett tillstånd eller en process, men även som ett resultat, mål eller medel.Enligt WHO (1948) finns det tre aspekter av hälsa; den fysiska, psykiska och mentala hälsan. Dessa är demest använda och accepterade grundsynen och används i detta arbete for att diskutera hälsa.Syftet med studien var att undersöka uppfattningar kring perspektivet hälsa hos några lärare som undervisari hem- och konsumentkunskap. Ett delsyfte innebär också att ta reda på hur lärarna relaterade undervisningentill styrdokumentens riktlinjer.Studiens datamaterial baserades på kvalitativa intervjuer med sex lärare i hem- och konsumentkunskap.Av resultatet kan man konstatera att lärarna överlag såg hälsoperspektivet i undervisningen som en helhet.De vill ge eleverna verktyg för att de senare i livet skulle kunna klara sig själva. Lärarna menade att hämmandeeffekter för undervisningen inom hälsoperspektivet handlade om kunskaper. De syftade på att elevernasdåliga tidigare kunskaper eller "felaktig'; kunskap var en hämmande faktor men även tiden likaså.Slutsatsen i denna studie är att det krävs kunskap och engagemang för att kunna driva en hälsofrämjandeskolutveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller Kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare Kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande Kursplan och för Kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar Kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare Kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever dans i ämnet idrott och hälsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lärare dans i skolan?? Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lärarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats. ResultatDe flesta av lärare upplever dans som något positivt och roligt i undervisningen.

Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans Kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin Kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och Kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny Kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) Kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda Kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ämneslärare väljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andraspråk. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ämneslärarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska läsas och varför den ska läsas varierar kraftigt. Samtliga lärare följer samma Kursplan, men tolkar den på lite olika sätt.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat Kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets Kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och Kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny Kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående Kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt Kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats.