Sökresultat:
37404 Uppsatser om Kurator inom hälso- och sjukvård - Sida 7 av 2494
Samtalsbehandling på vårdcentral : -ur patienters perspektiv ett till två år efter avslutad behandling
Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid.
Musik i palliativ vård : en intervjustudie med vårdpersonal
Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).
SOMATISKA BESV?R I PSYKIATRISK V?RD. En litteraturstudie om sjuksk?terskors erfarenheter i m?tet med samsjuklighet
Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar,
vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat
omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central
roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom
psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta
nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget.
Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera
somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd.
Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som
analyserades med hj?lp av tematisk analys.
Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla
sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.
PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie
Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som
ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ
oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter
operation.
Möte med depression - En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression hos patienter i primärvården
Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i både fysiska och psykiska symtom. Sjuksköterskan har en roll i att upptäcka och identifiera dessa. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression och/eller depressionssymtom hos patienter inom primärvården. Metod: En intervjuundersökning med sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler i Sverige.
Moral över lag : beslutsfattande dilemman
The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.
Barnahus som samverkansorganisation : En kvalitativ studie om anställdas yrkesroller och yrkesidentiteter
Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.
PATIENTERS UPPLEVELSE AV MEDICINSK YOGA SOM EN ARBETSTERAPEUTISK INTERVENTION
Bakgrund
Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.
??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??
Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i
samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren
personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs
f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det.
Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig
inom kirurgisk v?rd.
Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska
avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.
Hur arbetar olika personalkategorier för att förebygga ohälsa hos skolungdomar i särskolan?
Syfte: Syftet med min undersökning är att söka svar på vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohälsa inom gymnasiesärskolan i två kommuner.Frågeställningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohälsa?? Hur upplever personalen psykisk ohälsa hos elever, finns det olika förhållningssätt i konkreta situationer?Metoden är observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolpräst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.
Åtgärder mot mobbning : en undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten
I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.
Att vara närstående på en intensivvårdsavdelning : upplevelser av delaktighet och patientens omvårdnad
Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika copingstrategier.
Tre nyanser av team - en studie om teamarbete inom vuxenpsykiatrin
Det övergripande syftet med studien är att ge ökad kunskap inom fenomenet teamarbete samt att öka förståelsen för läkare, kurator och psykologs upplevelse av teamarbete, i olika form, och påverkan på patientvården inom vuxenpsykiatrin. För att besvara detta har nio kvalitativa intervjuer genomförts med representanter från tre olika team inom vuxenpsykiatrin. Intervjuerna har sökt svar på professionernas upplevelser kring ansvarsområden, ledarskap och hur patienters behov uppmärksammas som följd av arbetsformen. Resultaten visar att professionerna upplever ansvarsområden som tydliga, även om vissa respondenter inte får utnyttja sin fulla kompetens. Ledarskapet beskrivs som tydligt trots att endast ett av teamen har en formellt utsedd ledare, det formaliserade teamet, som har uttalat ansvar för ledarskapsuppgifter.
På vilket sätt kan skolan arbeta med traumatiserade flyktingelever? : En kvalitativ studie
Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.
Glöm ej dom som glömmer : Studie av stöd och insatser för unga personer med demenssjukdom och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige
Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer.