Jag har med denna uppsats berört nÄgra frÄgor och arbetssÀtt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen pÄ en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer frÄn en och samma skola, varav tre Àr pedagoger och en Àr kurator. Jag har försökt göra sÄ likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsÀttningar. Jag har anvÀnt mig av litteratur inom Àmnet för att kunna jÀmföra respondenternas svar med erkÀnda forskares teorier.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.

I Sverige ska unga lagövertrÀdare i första hand dömas till ungdomsvÄrd. Denna studie bygger pÄ sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av pÄföljden ungdomsvÄrd. Ungdoms-vÄrd Àr en individuellt inriktad insats för unga som begÄtt brott och innebÀr att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen Àr individuellt utformad utifrÄn vilket brott den unge har be-gÄtt och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien Àr att stude-ra ungdomars beskrivningar av pÄföljden ungdomsvÄrd och undersöka om de anser att pÄfölj-den har bidragit till en förÀndring av deras brottsliga beteende.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

Abstract: The aim of this study was to examine how the sexuality of young people with intellectual disability (ID) are constructed, based on how school counselors describe the situatuation of these youths and based on how the counselors describe their role in giving advice and discussing sex and relationships. The empirical data were collected through semi-structured interviewes with seven scool counselors and one consultant. The material was analyzed on the basis of theories about sexual script, stigma and social constructivism. The results showed that school counselors saw the young people with ID as a vulnerable group and as a group worthy of protection. Most of them had a picture of young girls as more vulnerable than young boys.

Hot och vÄld inom sjukvÄrden Àr ett ökande problem. VÄrdare som utsÀtts för hot och vÄld pÄverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal mÄste under en begrÀnsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vÄrdtagaren. För att förutsÀttningarna att klara detta ska vara sÄ bra som möjligt behöver vÄrdaren mÄ bra. DÀrför Àr det viktigt att vÄrdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation fÄr möjlighet att bearbeta hÀndelsen.Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden. I syftet ingÄr ocksÄ att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrÀmjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingÄr i ett team inom hÀlso- och sjukvÄrd.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.