Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

De ungas psykiska ohĂ€lsa Ă€r ett vanligt Ă€mne i dagens mediala debatt. Studier har pĂ„ senare Ă„r klargjort att denna ohĂ€lsa ökat de senaste Ă„rtiondena. Andra studier diskuterar möjliga Ă„tgĂ€rder till den psykiska ohĂ€lsan medan ett fĂ„tal av dem vĂ€nder sig till de verkliga experterna i frĂ„gan, nĂ€mligen ungdomarna sjĂ€lva. Syftet med denna studie Ă€r fyrfaldigt: (1) att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur förstaĂ„rsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stĂ€vja och motverka psykisk ohĂ€lsa; (2) att diskutera om stödet överensstĂ€mmer med elevernas efterfrĂ„gan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohĂ€lsa inom vĂ€nskapskretsen och att (4) ta reda pĂ„ eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkĂ€tform och stĂ€lldes till förstaĂ„rsgymnasister i Östersunds kommun.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för förhÄllandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur kÀnslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks ocksÄ de konsekvenser för vÀlbefinnande som kan följa av kÀnslohantering, för sÄvÀl kurator som elev. Detta undersöks genom Ätta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer dÀr deras beskrivningar av kuratorsyrket stÄr i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frÄgestÀllning. De teorier som huvudsakligen anvÀnds för att förstÄ empirin Àr teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrdenberÀttar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förstÄelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktÀriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden. DefrÄgestÀllningar som sedan valts har prÀglat hela studien och fungerat som hjÀlpför att kunna besvara syftet. FrÄgestÀllningarna handlade om vad kuratorernasjÀlva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihÀlso- och sjukvÄrden samt hur kuratorerna sjÀlva sÄg pÄ utvecklingen av sinyrkesroll inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att besvara frÄgestÀllningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, dÀr ambitionen varit att lÄta kuratorerna fritt berÀtta hur deupplever kuratorsrollen.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett individperspektiv erhĂ„lla djupare förstĂ„else och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsĂ€ttningar som enligt skolkuratorerna mĂ„ste föreligga för ett givande möte. Studien utgick frĂ„n en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen Ă€r beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna anvĂ€nder sig sjĂ€lva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande kĂ€nslor anvĂ€nds för att förstĂ„ eleven bĂ€ttre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillrĂ€cklig, istĂ€llet vĂ€rderas förvĂ€rvad erfarenhet som en viktig aspekt.