Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ?Människan i världen? av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ?måttstock??)2) Kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ?vertikala relationsfrågorna? enligt Bråkenhielms metod.

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste åren allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjämförelser. Samtidigt som vi jämför oss allt mer med andra länder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhällsutvecklingen. Allt går mycket snabbare och samhällsutvecklingen är idag nästan omöjlig att förutspå. Med tanke på att det tillkommit en ny läroplan med nya kursplaner för både grundskolan och gymnasiet de senaste åren är det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhällsförändringar. Tänkbart är att det krävs nya förhållningssätt och synsätt på utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/Kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning ? en studie om förarutbildningssystemet.Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet.Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl.

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invändningar presenterade av Charles J King. Vad är roten till alla värden? Ayn Rand menar att det är livet som är det yttersta värde och som därför gör alla andra värden möjliga och nödvändiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istället att det som gör värden möjliga är inte livet, utan förmågan att ha begär.

Eftersom e-post är ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lärande i någon större utsträckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ämnesområde. Syftet med uppsatsen är att visa om användningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lärande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hämmar det organisatoriska lärandet och i så fall på vilket sätt detta görs. Undersökningen utgår från en litteraturgenomgång som beskriver Kunskapsteori, lärande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter).

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.