En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad Àr resurs för sÀrskilt stöd i matematik och vem Àr i behov utav det? Hur fördelas de och stÀmmer fördelningsmodellen med behovet av sÀrskilt stöd i matematik? Hur anvÀnds resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmÄn för sÀrskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lÄgt, lÄgt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsomrÄde. DÀrefter följdes resultatet upp och stÀlldes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes ocksÄ utifrÄn information frÄn personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Matematikkurser pÄ Kungliga Tekniska Högskolan lÀses varje Är av flera tusen studenter. Genomströmningen Àr lÄg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i bÄde studenters och lÀrares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter pÄ medieteknik-programmet, KTH, anvÀnder, samt hur de anvÀnds och hur de olika plattformarna upplevs pÄverka studenternas inlÀrning av matematik. Detta Àr relevant dÄ matematikkurserna anses vara de svÄraste pÄ KTH. För att besvara frÄgestÀllningen bads 20 studenter svara pÄ en enkÀt. Svaren som skickades in var frÀmst i fritext.Resultaten visar att studenter anvÀnder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Bakgrunden till denna studie Àr de kunskaper vi erhÄllit i vÄr lÀrarutbildning. Vi blev nyfikna pÄ hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (Äldrarna 4-6 Är) och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt.Syftet med undersökningen Àr att vi vill undersöka hur lÀrare arbetar för att elever skall fÄ en begynnande matematisk förstÄelse och vad som pÄverkat lÀrarnas arbetssÀtt. Sex lÀrare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn hur man arbetar med matematik i dag och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det Àr att det finns kompetens och kunskap hos lÀrarna..

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.