BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundlĂ€ggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt och förmĂ„gan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och instĂ€llning till matematik pĂ„verkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. De tvĂ„ undersökningsmetoder vi anvĂ€nt oss av i studien Ă€r self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas instĂ€llning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. VĂ„rt urval bestĂ„r av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens instĂ€llning och kunskap Ă€r betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. NĂ€r pedagogerna har en positiv instĂ€llning till matematiken och tar till vara pĂ„ vardagstillfĂ€llen för att synliggöra den finns det mĂ„nga tillfĂ€llen att skapa roliga och meningsfulla lĂ€rsituationer..

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt Àmne under historiens gÄng. FrÄn börjananvÀndes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hÀnde sedan,varför blev matematiken sÄ fokuserad pÄ algoritmer och tal? MÄnga gÄnger upplevs det somelever inte ser sitt eget lÀrande, de reflekterar inte över det de lÀr i skolan. Det viktigaste föreleverna Àr att rÀkna sÄ mÄnga sidor i boken som möjligt och rÀknandet blir en tÀvling dememellan.

Syftet med arbetet var att undersöka lÀroböcker i matematik för att se om det fanns nÄgra svÄrigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville Àven se om förÀndrade bilder till en uppgift pÄverkade elevernas förmÄga att lösa den, i förhÄllande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda pÄ detta valde vi att granska tre olika lÀroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning dÄ en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och dÀr bilden Àr orealistisk, vilket skulle kunna skapa svÄrigheter för elever.

Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att med hjÀlp av intervjuer fÄ mer kunskap om barns och lÀrares tankar och uppfattningar kring matematik och jÀmföra om dessa stÀmmer överens med varandra. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vÄr bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan pÄverka barns matematiska förstÄelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning att barn och lÀrare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om rÀkning och siffror. Generellt tycker inte lÀrarna att de synliggör matematiken tillrÀckligt mycket i förskolan men ÀndÄ visar deras svar pÄ att den synliggörs i vardagliga situationer dÄ lÀrarna utan att reflektera över det lÀgger ord pÄ sina handlingar.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en enkÀtundersökning som genomfördes 2010 gÀllande sprÄkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lÀr sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan pÄ sprÄkinlÀrningen. EnkÀtens resultat har jÀmförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna sprÄk för att studera verktygets möjlighet till mÄluppfyllnad. Resultatet frÄn undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mÄl i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna sprÄk. Detta bekrÀftas av elever som anvÀnder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning Àr ett verktyg att anvÀnda i sprÄkundervisningen dÄ det förutom att uppfylla lÀroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i sprÄkundervisningen och har en positiv inverkan pÄ elevers sprÄkinlÀrning..

Detta examensarbete Àr en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstÄr i av- och pÄklÀdningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptÀcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen anvÀnder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Elever ifrÄgasÀtter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn pÄ matematikens betydelse och hur ofta de tror att de anvÀnder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker ocksÄ frÄgan "Skapar deras matematiklÀrare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. LÀrarens intentioner undersöks i förhÄllande till elevernas uppfattning.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Att matematik inte Àr det mest populÀra Àmnet i skolan Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar pÄ sjunkande attityder till Àmnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och Àldre elever. För att undersöka detta har enkÀter besvarats av 334 elever i Ärskurs 3-9, det vill sÀga elever i Äldrarna 9-15 Är. Undersökningen genomfördes i tre skolor frÄn tvÄ olika kommuner i mellersta Sverige.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.