Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system ochprogramvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion pÄ dentiden dÄ IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ettantal metoder, vissa av dem anvÀnds Àn idag. Gemensamt för de flestametoderna Àr att de Àr anpassade till mycket komplexa system som anvÀndsinom stora organisationer. Inom det Svenska samhÀllet sÄ fanns det Är 2005över 890 000 smÄföretag (0-49 anstÀllda) enligt statistiska centralbyrÄn.Det Àr lÀtt att förstÄ att smÄföretagen Àr viktiga för Sverige. För att SverigessmÄföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation sÄ Àrdet viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser medexempelvis innovativa IT lösningar.

Requirements Engineering processen, RE-processen, Àr den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, dÀr RE-processens syfte Àr att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mÀngd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation dÀr de dokumenterade kraven finns samlade.Detta examensarbete behandlar Àmnet systemutveckling och fokuserar pÄ konsultföretags metodanvÀndande under RE-processen. Att fokus ligger pÄ RE-processen beror pÄ att denna fas Àr den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt.För att fÄ svar pÄ vilka metoder som konsultföretag anvÀnder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag anvÀnder olika metoder under RE-processen. SÀttet att anvÀnda dem fungerar pÄ ungefÀr samma sÀtt med ett aktivt deltagande frÄn kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna Àr ocksÄ uppbyggda pÄ liknande sÀtt med samma synsÀtt att arbeta efter..

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Denna studie syftar till att unders?ka hur entrepren?rer upplever och f?rh?ller sig till motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor. F?r att uppn? syftet valdes en induktiv kvalitativ ansats med hermeneutiskt f?rh?llningss?tt inom h?lsovetenskap. F?r att f?rst? hur entrepren?rer upplever motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor, beh?vs en ansats som behandlar deltagarnas egna perspektiv.

Detta arbete behandlar relationen anvÀndare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att pÄbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett anvÀndarperspektiv sÄtillvida att anvÀndarens subjektiva uppfattning om berörda situationer stÄr i fokus.Rapporten behandlar följande frÄgestÀllningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frÄgestÀllning kartlÀggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

Det finns mÄnga systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre Ät.Gemensamt för dem alla Àr att det finns ett perspektiv pÄ system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer Àn berÀknat.Vi har frÄgat oss om det finns en brist pÄ insikt om att perspektiv (synsÀtt) pÄ bÄdesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger pÄ ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie dÀr vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anstÀllda pÄ ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjÀlp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vÄrt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys Àr mycket viktiga för att förstÄ varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fÄngar upprespektive missar..

Vid arbete med systemutveckling Àr det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns frÄn organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det Àr inte alltid lÀtt att vÀlja en metod som Àr lÀmplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att vÀlja en lÀmplig metod Àr anvÀndning av ett ramverk ett bra hjÀlpmedel. Ramverket anvÀnds bland annat för att försÀkra och kontrollera att den metod som utvÀrderas uppfyller de krav som stÀlls pÄ systemet och att de olika komponenter som ingÄr i systemet behandlas med hjÀlp av metoden.

VĂ„rterminen 2006.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

AffÀrssystem Àr ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigt Àr det stora svÄrigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar att utveckla system som införlivar de förvÀntningar kunder och anvÀndare har pÄ produkten. För att skapa mera anvÀndbara system, som bÀttre passar kundens behov, föresprÄkar teoretiker en anvÀndarcentrerad ansats för systemdesign. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur utvecklare och ÄterförsÀljare av affÀrssystem involverar kunder/anvÀndare i systemutvecklingen, i Sverige. AnvÀnder leverantörer av affÀrssystem en anvÀndarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittat egna vÀgar som passar det egna syftet bÀttre? Vi har Àven undersökt hur leverantörerna ser pÄ anvÀndarföreningar som kanal för anvÀndar- /kundinvolvering.

Sekretessbelagd.

Detta arbete Àr en magisteruppsats i Systemvetenskap med inriktning data och systemvetenskap, 10 poÀng, vid LuleÄ Tekniska Universitet. Uppsatsen klargör vilka faktorer som avgör en anvÀndning eller icke-anvÀndning av Case-teknologin. Case-teknologin möjliggör ett ingenjörsmÀssigt nÀrmande till mjukvaruproduktion och systemutveckling genom att tillföra nödvÀndig systematik, standardisering, automation och kvalitetssÀkring. Ett stort antal undersökningar Àr gjorda genom Ärens lopp med syfte att förstÄ och förklara varför det som teoretiskt borde vara lösningen pÄ problemet med undermÄliga system inte tycks ha blivit detta. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att de variabler som Prekumar och Potter kom fram till i sin forskningsmodell ? relativa fördelar, kostnad, komplexitet, kompabilitet, produkt föresprÄkare, stöd frÄn ledningen och operativ expertkunskap har störst pÄverkan pÄ anvÀndningsbenÀgenheten av Case-teknologi..

Denna rapport innehÄller en undersökning av vilka aspekter som Àr avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med vÀl anvÀndbara grÀnssnitt. Rapporten innehÄller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbÀttras med avseende pÄ anvÀndbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvÀrdera hur tvÄ systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar anvÀndbarhetsaspekter. Jag har utvÀrderat dessa metoder utifrÄn följande frÄgestÀllningar: om de stödjer grÀnssnittsdesign, om de Àr iterativt anvÀndarorienterade, om de involverar designers med speciella grÀnssnittskunskaper, om de har fokus pÄ anvÀndarna, om de innehÄller tidiga och kontinuerliga tester av anvÀndbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehÄller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten Àr att ovanstÄende frÄgestÀllningar till viss del Àr avgörande för att sÀkerstÀlla slutprodukter med vÀl anvÀndbara grÀnssnitt. Förutom ovanstÄende aspekter Àr det dessutom av vikt att ta hÀnsyn till anvÀndbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras pÄ ett bra sÀtt inom givna tidsramar krÀvs en vÀl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus pÄ sociala och personliga egenskaper, för att uppnÄ en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare pÄ företag av varierande storlek i branschen.

Denna uppsats avser att belysa frÄgan varför prototyper Àr ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebÀra behandlas och olika tillvÀgagÄngssÀtt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt pÄ IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var dÀr att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet pÄ olika hotell för att sedan föreslÄ ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare pÄ stÀdpersonalen och deras arbete. UtifrÄn fortsatta studier föreslogs ett mobilt system som ger stÀdpersonalen information för att lÀttare och effektivare göra sitt jobb. I flera olika forskningsdiscipliner som berör design och systemutveckling föresprÄkas ett utvecklingssÀtt med hjÀlp av prototyper.