Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrÀvande uppgifter, vilket lett till större fokus pÄ anvÀndningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder Àr ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den mÄste anpassas för att ge optimal hjÀlp och vÀgledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och anvÀnds inom ett företag, samt vilka problem som Àr förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte anvÀnds i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem Àr komplext med mÄnga faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli sÄ bra som möjligt krÀvs det dÀrför att arbetet genomförs pÄ ett strukturerat och metodiskt sÀtt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgÄ som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och Àr avsedda att ge stöd i sjÀlva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller Ä andra sidan behandlar olika sÀtt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har dÀrför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingÄ i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istÀllet för att behandla dessa som tvÄ separata delar.UtifrÄn analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingÄ i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förÀndringsstudie, projektstart och projektavslut..

I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Sammanfattning Systemutveckling Àr ett av de omrÄden som snabbt har etablerat sig pÄ marknaden. Trots detta faktum har inte sjÀlva utvecklingsprocessen förÀndrats nÀmnvÀrt under Ären som gÄtt. Samma problem som fanns beskrivet i böcker frÄn början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta omrÄde. MÄnga av de problem som uppstÄr inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar pÄ rÀtt sÀtt. Det kan Àven leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lÀgre inkomster.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i smÄ och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien Àr Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansÄgs bristfÀllig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förÀdlas genom studiens gÄng ska bidra med att Fortnox fÄr ett bÀttre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyrÄer och slutanvÀndare kan utvinna en bÀttre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sÄdan hÀr systemutveckling förutspÄs ocksÄ fÄ ett par effekter hos smÄ och medelstora företag vilka studien Àven ska kartlÀgga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, anvÀndarvÀnlighet, enkelhet, överskÄdlighet, vitalitet, grafisk och designmÀssig attraktivitet samt interaktion för att fÄ genomslagskraft.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

NÀr verksamheter ska införa nya informationssystem uppstÄr det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan Àven uppstÄ vid utvecklandet av informationssystem och dÄ ofta vid slutet av systemutvecklingen eller nÀr informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemomrÄdet har en litteraturstudie genomförts dÀr det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvÄrden. Vidare gjordes en surveyundersökning dÀr intervjuer anvÀndes för att intervjua distriktsveterinÀrer dÄ det ansÄgs som en liknande verksamhet dÀr bÄda Äker ut pÄ patientbesök.

Sammanfattning Systemutveckling Àr ett av de omrÄden som snabbt har etablerat sig pÄ marknaden. Trots detta faktum har inte sjÀlva utvecklingsprocessen förÀndrats nÀmnvÀrt under Ären som gÄtt. Samma problem som fanns beskrivet i böcker frÄn början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta omrÄde. MÄnga av de problem som uppstÄr inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar pÄ rÀtt sÀtt. Det kan Àven leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lÀgre inkomster.

Traditionell systemutveckling prÀglas av lÄnga systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta pÄ sÄ sÀtt att kraven inte möts vad gÀller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rÀtta med dessa problem sÄ tillÀmpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder Àr att strukturera arbetet pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det möjliggör styrning och kvalitetssÀkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktÀriseras ofta av att de Àr utvecklade för att passa ett sÄ kallat idealfall, dvs. de Àr utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare Är har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder mÄste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare bÄde i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste Ären har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att frÄn start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lÀrobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lÀtt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krÀvs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlÀtta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, Ätkomlig för bÄde studenter och lÀrare.I detta examensarbete beskrivs hur en anvÀndarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framstÀlla webbportalen.

Den hÀr rapporten behandlar frÄgestÀllningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera anvÀndbarhetstester. FrÄgestÀllningen grundar sig i att god anvÀndbarhet inte Àr ett explicit uttryckt mÄl i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frÄgestÀllningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem Ät en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Sekretessbelagd.

AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir allt mer viktigt inom den tekniska vÀrlden i samma takt som teknik blir större i mÀnniskans vardag. För att fÄ in anvÀndbarhet inom system sÄ behöver anvÀndarna vara delaktiga och dÀrmed fÄ uttrycka sina Äsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för anvÀndarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gÄ fort och utvecklas i olika intervaller sÄ flexibelt som möjligt. Ett sÄdant arbetssÀtt kallas för Scrum, och Àr en agil metod.

Problem: Under vÄra studier pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi fÄtt lÀra oss att lÀgga stor vikt vid att sÀtta anvÀndaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsÀtt bara anvÀnds i teorin eller om systemutvecklare fokuserar pÄ anvÀndare nÀr system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi pÄ företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett Är sedan. AnvÀndarna dÀr Àr inte riktigt nöjda med systemet och vi vill dÀrför undersöka om det beror pÄ bristande anvÀndarmedverkan i utvecklingsprocessen. VÄrt mÄl Àr att ta reda pÄ om anvÀndarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.