Webbutveckling Àr, i förhÄllande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsomrÄde. En hel del forskning har dock gjorts inom omrÄdet. MÄnga studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sÀllan anvÀnds av webbyrÄer. ArbetssÀttet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Studier har visat att mikroföretag inom tjÀnstesektorn ofta Àr ganska eftersatta i sin ITanvÀndningi förhÄllande till större företag. Vi ser dÀrför ett behov av att undersöka hurIT kan anvÀndas för att stödja mikroföretag inom tjÀnstesektorn.Vi har genom induktivt arbete utfört fem intervjuer för att undersöka hur IT kananvÀndas för att stödja arbetet inom mikroföretag i tjÀnstesektorn, dÀr vi valt att titta pÄfrisörbranschen som exempel. UtifrÄn det resultat vi samlat in har vi utvecklat en ITbaseradsystemprototyp i nÀra samarbete med salongerna. VÄrt syfte med prototypenhar varit att utvÀrdera huruvida de designförslag som vi framstÀllde tÀckte deras ITbehov.Genom att utvÀrdera vÄr prototyp, ihop med slutanvÀndare, har vi fÄtt utvÀrdefull information som hjÀlpt till att designa en IT?lösning som i hög grad stödjerderas arbetssituation.VÄr studie pekar pÄ att de befintliga systemen inom frisörbranschen idag inte Àr sÄanvÀndbara som de skulle kunna vara.

En förutsÀttning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater Àr att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlÀngning av det stationÀra styrsystemet och kontrollbÄset skapas, vilket möjliggör en önskvÀrd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar Àr utförd i syfte att undersöka de metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i ett tidigt skede av en sÄdan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

GrÀnssnitt finns överallt i vÄr vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affÀren, pÄ tÄgstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett grÀnssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett grÀnssnitt kan alltid utvecklas och bli bÀttre. En grÀns mÄste emellertid sÀttas för nÀr grÀnssnittet Àr redo att komma ut pÄ marknaden.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Objektorientering har kommit att bli en vÀletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra Àr bl a att den ger en mer anvÀndarnÀra systemutveckling och ökar produktiviteten genom ÄteranvÀndning av komponenter. Men det har Àven riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett omrÄde som har kritiserats Àr de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullstÀndiga i början av 90-talet dÄ de var nya.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

AbstractThis paper discusses how system development methods today support communication between system developers and their customers and end users. Today there are many system development methodologies with different aims and emphases. It is difficult, however, to find among these methods those who promote good and effective communication with customers because so many of these are very technically rooted and not as much directed towards the soft aspects of systems development - i.e. Human aspects. Our own experiences tells that a simple interview can be initialized without us having an idea what to ask the customer about or how to structure it up - nonetheless it?s done, but the outcome is just chance.

Det finns mÄnga undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som pÄbörjas upplevs som misslyckade av bestÀllaren.De agila metoderna involverar bestÀllaren i hög grad i projektet. FrÄgan vi vill fÄ svar pÄ Àr: Vilka effekter fÄr ett projektarbetssÀtt, med sin grund i Agile Manifestos vÀrderingar, pÄ bestÀllarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssÀtt bidrar pÄ ett positivt sÀtt till systemutveckling vad gÀller bestÀllarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingÄr Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kÀrnbegrepp och styrmedel.

Designmönster har under senare Är blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nÀmligen visat sig kunna höja abstraktionsnivÄn vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men Àven minskar risken att fel begÄs dÄ de döljer viss komplexitet. Designmönster har frÀmst setts som ett sÀtt att ÄteranvÀnda gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa Äterkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa anvÀnds har ocksÄ varit att ett gemensamt sprÄk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrÄn aspekten att anvÀnda dessa för att förbÀttra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.

Detta examensarbete har utförts pÄ LuleÄ Tekniska Universitet i samarbete med Volvo Personvagnar AB under vÄren 2009. Bakgrunden till arbetet bottnar i att hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ funktionsprestanda leder till att företag söker nya metoder och verktyg för systemutveckling. Med detta i Ätanke och stora variationer betrÀffande prestandakrav beroende pÄ applikation leder till att produktutvecklingsprocessen behöver utvecklas ytterligare. I branscher med kund- eller operatörsberoende reglersystem har behovet av djupare förstÄelse för variationer i dess anvÀndning ökat. De flesta reglersystem idag har möjligheten att dokumentera hur det anvÀnds och inom fordonsindustrin Àr detta högintressant.

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle, dÀr mÀngden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strÀvar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och dÀrför har begreppet ?konsolideringar av informationssystem? blivit ett populÀrt koncept. Begreppet Àr nytt och i dagslÀget finns ingen sammanstÀlld teori med ÄtgÀrdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten, vilket dock författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanstÀlls och kategoriseras de olika konsolideringsteorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gÀllande konsolideringar redovisas.

NÀr ett IT-företag ska utveckla ett system behöver de en systemutvecklingsmetod. Denna metod anvÀnds för att de personer som arbetar i ett projekt ska ha en mall för hur de ska utföra sitt arbete. Vad som enligt litteratur verkar vara ett problem idag Àr att företagen har en metod men anvÀnder den inte pÄ ett bra sÀtt eller inte alls. Detta leder till ostrukturerade projekt utan sammanhang. Om nÄgon slutar i projektet Àr det svÄrt för nÄgon ny att sÀtta sig in i det arbete som gjorts.