En trend pÄ marknaden för affÀrssystem Àr att utveckla branschspecifika affÀrssystem, det vill sÀga system som Àr anpassade till affÀrsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det Àr affÀrsprocesserna i en verksamhet som affÀrssystemet ska stödja Àr det vid utveckling av affÀrssystem viktigt att kartlÀgga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstÄ i samband med processkartlÀggning vid utveckling av branschspecifika affÀrssystem. Vidare Àr arbetet begrÀnsat till att endast behandla problem vad det gÀller val, uppdelning och benÀmning av affÀrsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affÀrssystem.Resultatet av detta arbete visar pÄ problem med att avgöra hur mÄnga och vilka affÀrsprocesser som ska innefattas av affÀrssystemet. Vidare kan problem uppstÄ bland annat vad det gÀller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivÄer som ska tillÀmpas.

IT (Informationsteknologi) anvÀnds i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering Àr verksamhetens intranÀt. Arbetet handlar om anvÀndbarhet i smÄ SharePoint-projekt. Med anvÀndbarhet omfattas faktorerna anvÀndarvÀnlighet, anpassning och anvÀndaracceptans. SmÄ SharePoint-projekt (pÄ under 300 timmar) innebÀr att det finns mindre resurser för att tillÀmpa anvÀndbarhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka utvecklare inom SharePoint sina Äsikter och förhÄllningssÀtt kring anvÀndbarhet, samt hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs i smÄ projekt med begrÀnsade resurser.

IT - systemen har blivit en del i samhÀllet. IT -system anvÀnds inom olika omrÄden och verksamheter i och med detta sÄ har anvÀndbarhets faktorer i IT -system blivit sÄdan som inte gÄr att bortse ifrÄn. Det finns mÄnga anvÀndbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre Ät. Gemensamt för dem alla Àr att ett system bör innehÄlla visa kriterier för anvÀndbarhet för att godkÀnnas av anvÀndaren dÄ de anvÀnder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa anvÀndbara system för att underlÀtta för anvÀndaren. Visa faktorer i anvÀndbarhet i ett IT -system Àr genom tÀnkta medan andra behöver förbÀttras för att anpassa till beslutfattande och ta hÀnsyn arbetsmiljöaspekter.

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle dÀr mÀngden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strÀvar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och dÀrför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populÀrt koncept. En konsolidering syftar till att förstÀrka ett företags IT-miljö och pÄverkar ofta de anstÀllda. DÀrför Àr det intressant att studera hur utvecklare arbetar med bestÀllare och slutanvÀndare vid en IT-konsolidering.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Application Lifecycle Management (ALM) is a genre of computerized systems which allows system development corporations to efficiently and more easily manage, maintain and handle the applications lifecycle. These ALM systems have a wide variety of tools which can be integrated to enable and support collaborative work, while they act at the core of the organisation. Todays ALM systems support flexible system development methods throughout the entire development process. This paper focuses on a case-study of a Swedish business- and technology corporation and their use of two ALM systems with an aim to unravel the differences between these systems and their functionality to serve as a basis for decision making regarding their utilization of best practice with their ALM-Systems. Meanwhile we studied their approach to ALM systems to see if they were using them according to the initial idea of ALM systems.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna anvÀnder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer mÄste ha nÄgon form av struktur pÄ informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs pÄ ett godtyckligt sÀtt riskerar organisationen problem sÄsom dÄlig informationskvalitet och otillgÀnglig information. Detta kan alltsÄ leda till en dÄlig samstÀmmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Detta arbete Àr en jÀmförande studie mellan mÀtningar inom anvÀndbarhet. Studien jÀmför en heuristisk utvÀrdering med ett anvÀndartest, med inriktning pÄ ekonomi och resultat. Syftet Àr att belysa den ekonomiska aspekten mellan de tvÄ metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvÀrdering Àr en metod som lÀmpar sig som beslutsunderlag. Studien Àr genomförd pÄ ett tryckeri dÀr tryckeriets IT-system har testats och utvÀrderats utifrÄn de tvÄ metoderna.

MÄnga företag och organisationer har i dagens samhÀlle implementerat nÄgon form av informationssystem, detta frÀmst för att effektivisera informationshanteringen och pÄ sÄ sÀtt effektivisera hela organisationen. MÄnga IT-projekt av den hÀr typen anses dock bli misslyckade, mÄnga hÀvdar dÄ att en grundförutsÀttning för att fÄ lyckade IT-projekt Àr att anvÀnda sig av anvÀndarmedverkan, medan andra menar att anvÀndarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsÀttning i argument kring anvÀndarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt anvÀnder sig av anvÀndarmedverkan idag. De svar vi fick angÄende hur, visar att personer inom IT-projekt vÀljer Àr att anvÀnda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den anvÀndargrupp de tillhör. Det bör Àven finnas skillnader i hur anvÀndarna i referensgruppen ska vara, sÄ att inte bara personer med ?datorvana? eller de pÄ chefsnivÄ tas med.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter frÄn konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig frÄn ett konsultföretag. Vi har Àven undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter frÄn konsultbranschen pÄverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att pÄ ett IT-företag göra en kvalitativ studie som frÀmst bestod av intervjuer. Med hjÀlp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika omrÄden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjÀnster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nÀtverk.

I dagens organisationer verkar mjukvarusystem som har varit lÀnge i drift och genomgÄtt mycket underhÄllsarbete. Detta kan göra att systemen Àr dyra att underhÄlla, inte upptrÀder som förvÀntat eller inte gÄr att införa ny funktionalitet i. Dessa system Àr i regel vÀsentliga för organisationens verksamhet och bör dÀrför inte nyutvecklas för dÄ riskerar organisationen förlust av verksamhetskritisk information. Lösningen pÄ underhÄllsproblem och dÄligt skapade system Àr istÀllet att göra en software reengineering. Detta kan medföra att systemet bibehÄller kritisk verksamhetsinformation samt har en bÀttre systemlösning, vilket leder till lÀgre underhÄllskostnader och mer genomtÀnkt arkitektur.

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste Ären och Àven utveckling av applikationer till dessa. DÄ utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig frÄn traditionell utveckling sÄ passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones pÄ ett optimalt sÀtt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus pÄ anvÀndbarhet. DÄ det rÄder brist pÄ systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling sÄ vill denna studie utvÀrdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? AnvÀndarcentrerad design för interaktiva system?.

Den agila utvecklingen har pÄ senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet dÄ mÄnga företagbörjat införa det agila arbetssÀttet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssÀttet utgÄr frÄn att fokus ligger pÄ mÀnniskorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom stÀndig kommunikationoch ett nÀra samarbete.VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna anvÀnds iorganisationer och om detta arbetssÀtt Àr lika utbrett som det pÄvisas i litteraturen. Viville ocksÄ ta reda pÄ om de agila metoderna anvÀnds i praktiken sÄsom de Àr beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bÀttre.Detta var Àven vÄr utgÄngspunkt nÀr vi pÄbörjade vÄr studie dÀr vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och tvÄ via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vÄr studie om agil utveckling har vi lyckats pÄvisa att majoriteten av vÄra respondenteranvÀnder sig av nÄgon form av agilt arbetssÀtt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade Àven modifierat metoderna sÄ att dessa bÀttre skulle passade deras egnaverksamhet..

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company?s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary.