I arbetet, har en jÀmförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefÀl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefÀls kompetensnivÄer.DÀrtill syftar arbetet till att söka förstÄelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser Àr ett relativt nytt omrÄde, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krÀvs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kÀnnetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie Àr att med hjÀlp av tvÄ fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad pÄ sekundÀrmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan hÀrledas till ett projekts olika delprocesser.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och i vilken utstrÀckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsÀttningar tas tillvara i tvÄ mÄngkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsÀttningar flersprÄkiga elever har enligt lÀrare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrÄn det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmÄlslÀrare, andrasprÄkslÀrare och ÀmneslÀrare och hur den ser ut? Vilka Àr skolledningens tankar kring mÄngfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, enligt vilket allt lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra mÀnniskor. Under vilka förhÄllanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, sprÄks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrÄn ett interkulturellt perspektiv Àr undervisningen gynnande för flersprÄkiga elever.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.