Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Att utveckla IT-system som löser de problem det Àr Àmnat att lösa Àr en förutsÀttning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en sjÀlvklarhet samt att forskning sker inom omrÄdet klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel pÄ problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt Àr dÄlig kommunikation i projektgruppen, otydliga mÄl inom den, dÄlig grund att stÄ pÄ och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssÀtt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstÄr. Vi presenterar ett arbetssÀtt som utgÄr frÄn metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:? Etablera ett gemensamt sprÄk? Skapa en yrkespraxis? Utveckla ett reflektivt och analogiskt tÀnkande? Bygga kunskap? Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaperI det presenterade arbetssÀttet anvÀnds Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser dÀr de bÀst lÀmpar sig att anvÀndas.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

Tematiskt arbete Àr en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att sprÄket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer anvÀndbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att anvÀnda ett sprÄk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet Àr vÀl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det Àr det ett omrÄde som Àr förhÄllandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien Àr att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns sprÄkutveckling och lÀrande. Denna studie belyser förskollÀrarnas syn pÄ tematiskt arbete samt utforskar om och i sÄ fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns sprÄk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgÄr frÄn barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lÀrande dÀr barns tankar kan utvecklas.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

I arbetet, har en jÀmförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefÀl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefÀls kompetensnivÄer.DÀrtill syftar arbetet till att söka förstÄelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser Àr ett relativt nytt omrÄde, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krÀvs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kÀnnetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie Àr att med hjÀlp av tvÄ fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad pÄ sekundÀrmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan hÀrledas till ett projekts olika delprocesser.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.