Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

LĂ€rarlag under utveckling.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lÀmpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avstÄndsstimulansen kan ha haft en inverkan pÄ svenska direktinvesteringsflöden under Ären 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjÀlp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mÀter faktorerna som pÄverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstÄnd till investeringarnas tilltÀnkta mottagarland. VÄra resultat visar att under denna tidsperiod har lÀnder som har uppfattats vara psykiskt avlÀgsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar Àn de som har upplevts som psykiskt nÀrbelÀgna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avstÄndsstimulansens inverkan pÄ investeringsbesluten bör kunna minskas med hjÀlp av kunskaps- och erfarenhetsrika nÀtverk.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstÄnd, lokalisera gods utom- sÄvÀl som inomhus..

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.