Sökresultat:
227 Uppsatser om Kunskapsöverföringsprocesser - Sida 9 av 16
Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare ? en intervjustudie
Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 Àr att förmedla kunskaper och har som utgÄngspunkt de fyra F:n Fakta, FörstÄelse, FÀrdighet och Förtrogenhet. Detta ska Àven ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som Àr viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden.
Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och mÀnniskosynen hos gymnasielÀrare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning hÀst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielÀrare pÄ Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning hÀst- ridsport.
Resultatet visade att gymnasielÀrarna utgÄr frÄn de fyra F:n och lÀr eleverna en bas av fakta och förstÄelse kring hÀsten, de lÄter dem öva de praktiska fÀrdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli vÀl förtrogna med det som görs med hÀstarna. De förslag som de intervjuade lÀrarna delgett Àr bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment dÀr eleverna fÄr visa hantering av hÀstar istÀllet för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrÄgas ska vara relevant för yrket hÀstskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielÀrarna anvÀnder sig av en nÄgot gammalmodig mÀnniskosyn dÀr eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och sÀga saker pÄ ett sÄ liknande sÀtt som de utomstÄende examinatorerna önskar se nÀr eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare..
Hinder i kampen mot övervikt: En litteraturstudie ur sjuksköterske- och patientperspektiv
I dagens samhÀlle Àr övervikt ett stort folkhÀlsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Det finns mÄnga metoder för hur man ska angripa problemet, men svÄrigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, bÄde hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var dÀrför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nÄ fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material frÄn totalt nio vetenskapliga artiklar. BÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.
Information Audit inom Svenskt NĂ€ringsliv : en fallstudie av hur organisationen Svenskt NĂ€ringsliv hanterar sina informationsresurser
Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt NĂ€ringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden?s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
"Det Àr tanken pÄ att jag kan pÄverka min framtid som driver mig". En studie i hur nÄgra skolungdomar tÀnker kring begreppet framgÄng
Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.
Organisatoriskt engagemang i ett kunskapsföretag : ett flyktigt förhÄllande eller en givande relation
Bakgrund: RÀtt kunskap och kompetens Àr ytterst central frÄga i ett kunskapsintensivt företag. Den samlade kunskapen Àr kunskapsföretagets viktigaste tillgÄng. De mÀnniskor som besitter denna kunskap Àr livsviktiga för företagets lÄngsiktiga överlevnad och fÄr inte slÀppas. För att kunna behÄlla och Àven utveckla medarbetarna inom företaget Àr det viktigt att medarbetarna kÀnner starkt engagemang för företaget sÄ att de stannar inom och arbetar mot företagets strategier och mÄl.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera engagemangspÄverkande faktorer i kunskapsföretaget SwedPower AB, samt testa tillÀmpbarheten av vedertagna engagemangsteorier.Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittstudie med hjÀlp av en enkÀtundersökning hos de anstÀllda pÄ SwedPower AB vilka Àr verksamma inom en kunskaps- och teknikintensiv bransch. Studiens resultat analyserades med hjÀlp utav statistiska berÀkningar i SPSS.Resultat: VÄr studie har visat indikationer pÄ att i den kunskapsintensiva organisationen SwedPower AB som prÀglas av en konsult karaktÀristiskt arbetsform pÄverkas en individs engagemang till stor del skilt frÄn vad andra engagemangsteorier menar.
Motiverande belöningssystem : I kunskapsbaserade företag
Bakgrund och Problem: DÄ konkurrensen bland organisationer idag Àr tuffare strÀvar de stÀndigt efter utveckling- och förÀndringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nÄ uppsatta mÄl inom organisationen, krÀvs det styrmedel sÄsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anstÀllda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetÀra och icke-monetÀra. Exempel pÄ monetÀra belöningssystem Àr bonus och icke-monetÀra belöningssystem Àr utbildning och feedback.
?Ameh, eh, eh, vi kör det istÀllet, för den Àr mycket lÀttare tror jag? : Förskolebarns kommunikation och samspel vid datorn
Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
Total Quality Management: en jÀmförelse av prestation mellan TQM och rivaliserande teorier
Denna undersökning behandlar om det finns en skillnad i hur Total Quality Management, TQM, och rivaliserande teorier pÄverkar prestationen hos företag. Dessutom undersöks om det finns en skillnad mellan de företag som Àr rutinorienterade gentemot de som Àr kunskapsorienterade. Totalt skickades en elektronisk enkÀt ut till 265 företag, inom en snarlik bransch, lokaliserade runt om i Sverige. Totalt erhölls 49 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 18,5%. I takt med att konkurrensen hÄrdnar inom affÀrsvÀrlden blir det allt viktigare att hitta nya strategier för framgÄng.
à tgÀrdsprogram med sociala mÄl : En studie om hur behov, mÄl och ÄtgÀrder skrivs fram för elever i grundskolan
Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. Ă
tgÀrdsprogrammen tolkades utifrÄn en social och en kunskapsmÀssig dimension i behovsbeskrivning, mÄl och ÄtgÀrder. Resultatet visar att det Àr vanligast med mÄl som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gÄnger i jÀmförelse med sociala mÄl som förekommer 16 gÄnger. Fem ÄtgÀrdsprogram innehöll enbart sociala mÄl, fem ÄtgÀrdsprogram innehöll mÄl inriktade mot kunskapsutveckling och tio ÄtgÀrdsprogram innehöll bÄde kunskaps- och sociala mÄl.
Att planera för stadsmÀssighet
NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.
Idrottsundervisning ur ett genusperspektiv : En studie om hur fem lÀrare sÀger sig arbeta med jÀmstÀlldhet
Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.
Att utforma ett bonussystem för ett snabbt vÀxande kunskapsföretag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.
Stadsplanerares syn pÄ sin roll och relation till politiker : En inblick i stadsplaneringsprocessen
Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.