Sök:

Sökresultat:

457 Uppsatser om Kunskapsöverföring - Sida 30 av 31

Att mÀta det omÀtbara

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Du och Jag, Alfred - Elevassistenten som Specialpedagogisk Insats och Fenomen

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

"Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" : En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger NivÄ:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter LjunggÄrd och Emil Ring. Handledare:Jonas KÄgström. Datum:2011 ? Maj.

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys

En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.

Trender pÄ den svenska perennamarknaden :

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

"Det kostar pÄ, det tar lite tid..." : Studie av ett förbÀttringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgÄr elektiv höft- och knÀplastik

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Antagning till högskolan : GrÀnsen mellan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.

Kunskapshantering i en projektorienterad organisation : En fallstudie av ett teknikkonsultbolag

Kunskap Àr en av de viktigaste och mest vÀrdefulla tillgÄngarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fÄtt utökat fokus av bÄde företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebÀr ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jÀmförelse med en typisk hierarkisk organisation, dÄ projekten Àr temporÀra vilket pÄverkar lÀrandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar detta examensarbete nÀrmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frÄgestÀllningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi Àr lÀmplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbÀttrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frÄgor har en djupgÄende fallstudie utförts pÄ Sweco Management.

Implementering av SBAR- vÀgen till gemensamt lÀrande : Studie av implementering av SBAR pÄ en kardiologisk vÄrdavdelning

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->