Sökresultat:
457 Uppsatser om Kunskapsöverföring - Sida 29 av 31
à tervinningsstationer i Malmö - Planering, placering och utformning
Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har
Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera
Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material
sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt
med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i
frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och
ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan
förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant
information.
En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ
arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har
litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplentering i mindre till medelstora företag
Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.
FeromoninnehÄllande substansers inverkan pÄ hjÀrtfrekvensen hos tjur :
During the last 50 years the production of milk per cow has increased. This has, however, been followed by a decreased reproductive performance. Shorter and more indistinct signs of oestrus make it harder for the Swedish farmers to discover when the cows are in oestrus. There is a need for ways to control reproduction. The use of pheromones could possibly provide means to satisfy this need.
"Det tyckte jag var jobbigt ibland - att komma med dator dÀr liksom ..." En kvalitativ intervjustudie med fem högstadieelever i behov av stöd om deras erfarenheter av en-till-en-datorer
Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.
FN-mandatets nödvÀndighet för den svenska regeringen : paradigmskifte eller en rationell och logisk utveckling?
Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.
BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.
Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa
Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.
Lunds nya stadsdel-imötet mellan stad och land
En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.
?They all come back? : En kvalitativ intervjustudie om KRIS betydelse för fem medlemmar betrÀffande deras Äteranpassning till samhÀllet efter anstaltsvistelse
Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.
Brand i FulufjÀllets nationalpark : en brandhistorisk analys med förslag för framtida skötsel
Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management.
The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.
BangÄrdomrÄdet - Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga
olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till
industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av
befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet.
Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora
landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr
det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins
strukturomvandlingar.
Det förÀnderliga samhÀllet : En intervjustudie om ett förÀnderligt samhÀlles betydelse för undervisning i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.
Lunds nya stadsdel-imötet mellan stad och land
En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull
utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och
dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning
och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av
att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta
till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den
befintliga omgivningen kvalitéer.
Att leva med HIV som kronisk sjukdom
BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, Àr ett retrovirus, vilket innebÀr att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV pÄverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvÀndiga för immunförsvaret. DÄ immunförsvaret har blivit sÄ förstört att kroppen inte kan bekÀmpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. PÄ grund av intrÀdandet av antiretrovirala lÀkemedel Är 1996 har HIV gÄtt frÄn att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.