Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom Ätta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande Äsikter bland chefer huruvida ledarskap Àr ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation anvÀnds för att ge medarbetare medbestÀmmande.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

I arbetet, har en jÀmförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefÀl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefÀls kompetensnivÄer.DÀrtill syftar arbetet till att söka förstÄelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Denna rapport redovisar mitt examensarbete som gick ut pÄ att jÀmföra tvÄ konkurrerande programvaror som anvÀnds av vÀgprojektörer. De tvÄ jÀmförda Àr Novapoint VÀg Prof och AutoCAD Civil 3D. Detta gjordes genom att projekteringen av ett av Tyréns avslutade uppdrag Äterskapades. PÄ sÄ sÀtt kunde deras funktioner utforskas och jÀmföras. BÄda visade sig ha mÄnga likheter men Àven en hel del olikheter, t ex var Novapoint mer anvÀndbart vid projektering pÄ obebyggdmark.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

This essay is a comparative study on Migration period ring forts, centered on Sandbyborg, a ringfort situated on the southeastern shore of the Baltic island of Öland.Furthermore this essay focuses on the contemporary Iron Age society, and thestrategical implications of the ringforts in their function as fortifications. Certaininternational comparisons are made, in particular regarding the fortifications in theRoman empire..

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..