VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄ för nÀrmare 40 % av vÄr totala energiförbrukning, varav nÀstan 60 % utgörs av uppvÀrmning och varmvatten. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. I media duggar informationen tÀtt om nya metoder för energieffektivisering, ÀndÄ visar statistiken att mycket finns kvar att göra. FrÄgan som bör stÀllas Àr var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende pÄ energianvÀndningen i flerbostadshus. Syftet Àr att identifiera förbÀttringsfaktorer för hur projekteringen kan pÄverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Titel: Talangjakten ? en studie av hur företag kommunicerar för att attrahera rÀtt medarbetareFörfattare: Elin Magnusson och Victoria MalmbergKurs: Examensarbete i medie och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2010Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 55 inklusive bilagaSyfte: Syftet med undersökningen Àr att se hur företag kommunicerar sin arbetsgivarprofil för att attrahera de rÀtta medarbetarnaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio samtalsintervjuer med företag som rekryterar personal inom IT och teknik.Huvudresultat: I dagens kunskaps och kompetenssamhÀlle har jakten pÄ rÀtt medarbetare blivit allt mer aktuell. MÀnniskan Àr idag företagens viktigaste resurs. VÄrt resultat Àr pÄgrund av vÄrt ringa urval inte generaliserbart men vi kan se tendenser till att stora och smÄ företag arbetar pÄ liknande sÀtt i sin kommunikationsprocess i rekryteringssammanhang.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

I denna uppsats jÀmförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översÀttningar till svenska och engelska. Det som undersöks Àr hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översÀttarnas val fÄr..

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment pÄ företag. Historiskt sett har gymnasie- lÀrlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestÄende. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lÀrlingsutbildningen flitigt men ocksÄ inför kommande GY-09. Regering, skola och företag Àr intresserade av att starta lÀrlings- utbildningar, men Àr skolan och lÀrare förberedda pÄ detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lÀrare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

Icke verbal kommunikation förekommer i vÄrdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten fÄr av sjukvÄrdspersonal uttrycks bÄde med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvÄrdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvÄrdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Kommunikation Àr en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvÄrdnadsteamet Àr riskomrÄden för patientsÀkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvÄrdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom: tillÀmpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan anvÀnde olika strategier i kommunikationen med omvÄrdnadsteamet för att skapa goda relationer.