Vi som gjorde den hÀr studien heter Marie-Louise Ekvall- MÄbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 Äringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstÄdda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? FrÄgestÀllningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprÀtthÄlla den röda trÄden.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Enligt litteraturen Ă€r kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vĂ„rdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar pĂ„ kommunikationen samt jĂ€mföra resultatet frĂ„n denna studie med en tidigare av författarna. DĂ€rför har följande frĂ„gestĂ€llningar valts: 1) Hur kommunicerar vĂ„rdgivarna med varandra vid förflyttning av vĂ„rdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kommunikationsmönstret mellan tvĂ„ erfarna vĂ„rdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vĂ„rdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

This study is based on an examination of students? habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in.

TitelSamverkan för att hitta en UtvĂ€gFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta pĂ„ hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkĂ€tstudie med de 41 kontaktpersoner som ingĂ„r i UtvĂ€gs nĂ€tverk.HuvudresultatMed hjĂ€lp av en enkĂ€t har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagslĂ€get inte Ă€r tillfredstĂ€llande. Detta resulterar i brister pĂ„ kunskap inom kvinnofridsfrĂ„gor och problem att definiera uppdraget. För att rĂ„da bot pĂ„ problemen bör UtvĂ€g ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbĂ€ttras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Företag som till exempel revisionsbyrÄer, IT-bolag, banker, försÀkringsbolag etcetera Àr sÄ kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjÀnster dÀr personalens kunskapsnivÄ Àr avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag Àr mÄttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till vÀrdeskapande? . Problemet idag Àr att vi gÄtt frÄn ett industrisamhÀlle till ett kunskaps/tjÀnstesamhÀlle, dock har inte redovisningen lyckats ?fÄnga upp? dessa dolda tillgÄngar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan vÀrdera och balansera sin viktigaste resurs, nÀmligen humankapital, som tillgÄng.Det har under Ären framstÀllts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmÀnt accepterad dÄ de innehÄller brister.

Uppsatsen Àr en fallstudie över behovs-och deltidsanstÀlldas kommunikationssituation pÄ Ikea Svenska FörsÀljnings AB. Metoden Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. UtgÄngspunkten Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare pÄ ett av Ikea-varuhusen..

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

IT-system i de flesta organisationer bestÄr ofta av en stor mÀngd olika applikationer som Àr utvecklade under Ären med varierad teknik pÄ olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanÀtverk, med den information och teknik som passade för ÀndamÄlet dÄ de utvecklades. Med allt snabbare förÀndringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten anvÀnds i allt större omfattning nÄgon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. DÄ applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras pÄ en-till-mÄnga, vilket skapar förutsÀttningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Bakgrund: Varje Är drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nÀstan en tredjedel av dem fÄr afasi. Afasi innebÀr en förlust eller försÀmring av sprÄksystemet som förekommer efter en hjÀrnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstÄnd som en förlust av sin autonomi vilket pÄverkar livskvaliteten negativt. Att vÄrda nÄgon som drabbats av afasi stÀller sÀrskilda krav pÄ sjuksköterskan, bÄde för att hitta nya vÀgar till kommunikation och för att kunna ge en sÄ god vÄrd som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva komponenter som kan pÄverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa artiklar, publicerade mellan Ären 2000- 2012, ingÄr. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.