Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollÀrarna har för Äsikt om TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn en fenomenologisk teori. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom Àven fram att pedagogerna anvÀnder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrÄn nÀstan ingenting, till att anvÀnda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende pÄ behovet att teckna till barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sÀndares kommunikation av Äterkoppling till mottagare upplevdes av sÀndare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av Ätta deltagare tillhörande tvÄ undergrupper, fyra sÀndare och fyra mottagare dÀr varje sÀndare hade en arbetsmÀssig koppling till en av mottagarna. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av Äterkopplingssituationer i arbetet och utgick frÄn tre teoretiska teman; kanal, innehÄll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att bÄde sÀndare och mottagare av Äterkopplingen upplevde den fysiskt nÀrvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.

Communication is an important part of any multi-agent system. There are different ways of communicating and they have different effects on a multi-agent system. This project describes and evaluates two different ways of communication, implicit and explicit. To compare the two methods, two experiments have been executed. The result of the experiments have been compared and discussed.

De senaste tio Ären har byggbranschen genomgÄtt stora förÀndringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för mÄnga inblandade parter. Mycket jobb och ansvar lÀggs pÄ chefen pÄ byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar pÄ arbetsplatsen och sÀkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte Àr rimligt att produktionscheferna pÄ Skanska ska utföra sina uppgifter pÄ en 40 timmars vecka.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas Àr internkommunikation en grundförutsÀttning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka kÀnslan av delaktighet hos de anstÀllda och generera arbetsglÀdje och positiv effekt pÄ de anstÀlldas arbetsinsats, vilket i slutÀnden har stor inverkan pÄ organisationens resultat och framgÄng.Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄ ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ tvÄ olika anlÀggningar med intervjupersoner frÄn organisationens olika nivÄer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bÀst förutsÀttningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mÀngder information dagligen i organisationen. De anstÀllda efterfrÄgade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lÀrares personlighet, kommunikation och kÀnslor i en lÀrare-elevrelation. I litteraturgenomgÄngen belyses olika faktorer i dessa tre omrÄden som kan pÄverka relationen ur ett lÀrarperspektiv. Dessa faktorer Àr bland andra sjÀlvförstÄelse, sjÀlvanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin Àr uppbyggd kring en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och en elevassistent pÄ en grundskola har intervjuats för att ta reda pÄ deras uppfattningar kring de omrÄden som nÀmns hÀr. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannÀmnda omrÄden och deras betydelse för relationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att anvÀnda sig för mycket av email istÀllet för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mÀngder email varje dag inom organisationer, men mÄnga organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. DÀrför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs pÄ Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Vi har genomfört tio intervjuer pÄ en av avdelningarna pÄ fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email Àr den vanligaste kommunikationsvÀgen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anstÀllda pÄ det undersökta företaget.Slutsatsen blir dÀrmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem gÄr att minimera genom att behandla email pÄ rÀtt sÀtt. Som ett hjÀlpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..