Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser Àr ett relativt nytt omrÄde, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krÀvs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kÀnnetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie Àr att med hjÀlp av tvÄ fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad pÄ sekundÀrmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan hÀrledas till ett projekts olika delprocesser.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvĂ€nde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lĂ€rare.

Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmÀnna upplevelser och Äsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhÀmta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat pÄ olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats. För det första vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse om hur man kan kommunicera genom profilklÀder pÄ ett effektivt sÀtt. Metod: I vÄr uppsats har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Vilket har lett till en kvalitativ studie med ett antal djupintervjuer. Teoretiska perspektiv: Vi har skapat en teoretisk referensram utifrÄn teorier inom omrÄdena kommunikation, klÀder och profilering. Empiri: Vi har stÀllt frÄgor kring pÄverkan och kommunikation till ett antal respondenter.

Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.