VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Mitt examensarbete gĂ„r ut pĂ„ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrĂ„de i centrala Malmö, Ă€ven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskĂ€lla till exploatering av omrĂ„det under förutsĂ€ttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrĂ„det har gjorts, dĂ€r de befintliga och planerade förutsĂ€ttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pĂ„ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mĂ„let Ă€r ocksĂ„ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostĂ€der, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrĂ„det Ă€r bevarandet av den Ă€ldre bebyggelsen inom omrĂ„det och hur man förhĂ„ller sig mellan gammalt och nytt. Även den frĂ„gan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga studier anvÀndes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförstÄelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid anvÀndandet av alternativ och kompletterande kommunikation. NÄgra av barnen visade Àven pÄ en positiv utveckling av förmÄgan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person Àn de som ingÄr i studierna dÄ deltagarantalet Àr lÄgt och deltagarna befinner sig pÄ ungefÀr samma kommunikationsnivÄ..

Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Examensarbetet Àr utfört pÄ MÀlardalens högskola vÄren 2007. Arbetet hardiskuterats och utformats inom ramen av Àmnet informationsdesign.Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, föresprÄkar vikten av designadkommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation ochvill dÀrför, genom förelÀsningar, visa hur lönsam denna kunskap Àr för företag.Under arbetet har jag utgÄtt ifrÄn att besvara följande frÄga:Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plantspresentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som Àrverksamma inom samma bransch har gjorts.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.