VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Vi har med den hÀr undersökningen valt att ta reda pÄ hur man kan bedriva lÀs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolÄren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lÀrare som vi vet arbetar med lÀs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anvÀnder sig av lÀs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för instÀllning till lÀs- och litteraturpedagogik..

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien Àmnar betrakta vad som kan pÄvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att anvÀnda sig av just dessa metoder samt hur de förhÄller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frÄgor redogör studien för teorier angÄende de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara anvÀndandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer dÀr svaren pÄ studiens frÄgestÀllningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en sÄ enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsÀttning till delaktighet i vÄrdandet. En patient som Àr delaktig i sin vÄrd upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlÀtta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig pÄ 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vÄrdandet.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lÀra sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i Äldrarna 15-16 Är och eleverna gick i Är 8 och 9. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt som jag lÀmnade ut till eleverna dÀr de fick svara pÄ tre frÄgorna, ?Vad har du lÀrt dig?", ?Hur har du lÀrt dig?? och ?Villkor/förutsÀttningar för detta lÀrande?. Det man kan utlÀsa av examensarbetet Àr hur elever motiveras till lÀrande och ta till sig kunskap.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.