Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fÀltarbete i tvÄ sjundeklasser fÄ kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsÀttningar att skriva en essÀ Àn i den andra klassen. EssÀuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning pÄ arbetsomrÄdet ?Egypten för 5000 Är? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkÀt undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. NÀr det gÀller enkÀten och essÀuppgiften i de bÄda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nÀmnvÀrt frÄn varandra vilket jag hade förvÀntat mig.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter pÄ att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna Àr mycket positiva till detta sÀtt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssÀtt som ger eleverna möjligheter att fÄ en bÀttre kontakt med lÀraren. Eleverna kÀnner att de fÄr en ökad förstÄelse, att lÀrandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lÀra av varandra.

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Ohlson (2008). Djurstallarna pÄ en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om elever och de kursansvariga lÀrarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag Àven ge förslag till förÀndringar av verksamheten för att bÀttre uppfylla elevernas och kursansvarigas förvÀntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lÀrande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.