I min studie undersöker jag vad det Àr som kan forma innehÄllet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlÀrare. I intervjuerna har jag undersökt lÀrarnas instÀllning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hÄllbar turismutveckling och om de i sÄ fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hÄllbar turismutveckling eller inte. Min analys av lÀrarnas svar bygger pÄ lÀrarnas praktiska teori alltsÄ lÀrarnas vÀrderingar om nödvÀndig kunskap samt lÀrarnas personliga erfarenhet frÄn Àmnet och elevernas kunskap. För att fÄ fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det Àr lÀrarna som formar utbildningen i slutÀndan för det Àr lÀrarna som tolkar och vÀljer sin undervisning utifrÄn den praktiska teori som de har..

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva om elevernas förstÄelse och kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet rymden i lÀgre Är förÀndrades genom vÄr undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ en grundskola i Kiruna Kommun. Undersökningsgruppen bestod av sex elever, tre pojkar respektive tre flickor. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av intervjuer före och efter arbetet. Resultatet visade att eleverna hade fÄtt en förÀndrad förstÄelse och kunskap om rymden, speciellt om solsystemet, planeter, kometer, meteorer och vÄr galax.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, frÄn vÄr sida, saknad av djupare utbildning kring betygsÀttning och bedömning inom lÀrarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men ocksÄ ett intresse för tillvÀgagÄngssÀttet vid bedömningen i ett Àmne som inte enbart innefattar katederundervisning utan ocksÄ undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund vÀxte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap gÄr tillvÀga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig pÄ fem intervjuer med fem lÀrare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Det har gÄtt drygt tio Är sedan teknikÀmnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmÄl i och med LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick frÄn att vara regelstyrd till att bli mÄlstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att fÄ kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget GodkÀnt (G) vad gÀller timantal, organisation och ÀmnesinnehÄll. Genom att fokusera pÄ ett av teknikens mÄl har jag ocksÄ undersökt hur lÀrarna har tolkat mÄl och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta fÄr för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lÀrare frÄn fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt Àmnesfokus dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling. MÄlgruppen var verksamma gymnasielÀrare inom Àmneskategorierna naturorienterade Àmnen, samhÀllsorienterade Àmnen och sprÄk.I undersökningen anvÀndes enkÀter med flervals frÄgor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkÀten undersöktes ocksÄ var lÀraren upplevde att undervisning för hÄllbar utveckling hade sitt fokus pÄ skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus pÄ naturvetenskapliga Àmnen dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling pÄ de tvÄ skolorna.

Anestesören arbetar i en miljö som Àr dynamisk och komplex vilket gör att det krÀvs att de kan utföra sekvenser av moment pÄ automatik eftersom det oftast inte finns tid till djupare beslutsöverlÀggningar. Vid Huddinge Unviersitetssjukhus finns METI som Àr en patientsimulator. Denna simulator anvÀnds idag för att öva medicine kandidater i att ge anestesi. Detta arbete undersöker om simulatortrÀning kan förbÀttra medicine kandidaters procedurella fÀrdigheter. Undersökningen Àr en enkÀtundersökning dÀr frÄgor som sökte ta reda pÄ deltagarnas procedurella stÀlldes.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..