Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en djupare insikt i och ökad kunskap om hur man som pedagog kan arbeta i skolan för att hjÀlpa och möta de lÀsstarka eleverna i deras fortsatta lÀsutveckling samtidigt som de bibehÄller sin lÀsglÀdje. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka skönlitteraturens roll i ett sÄdant arbete. För att fÄ fram relevant information till undersökningen intervjuades sju pedagoger pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högskolan som samtliga dagligen arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Av resultatet framgÄr det att en del av pedagogerna anvÀnder skönlitteraturen som ett komplement i sin undervisning medan andra menar att de istÀllet anvÀnder det som ett lÀromedel. Det framgÄr ocksÄ av resultatet att det finns en oenighet om de goda lÀsarnas möjligheter att vidareutvecklas i sin lÀsning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Syftet med studien Àr att undersöka hur de svagbegÄvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegÄvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill Àven belysa vilka sorters ÄtgÀrder som finns samt granska vilka ÄtgÀrder som Àr framgÄngsrika för att hjÀlpa de svagbegÄvade eleverna.FrÄgestÀllningar:? Hur definierar specialpedagoger svagbegÄvade elever?? Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegÄvades behov?? Vilka ÄtgÀrder finns för att hjÀlpa de svagbegÄvade eleverna?? Vilka ÄtgÀrder sÀtts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta?? Vilka Àr framgÄngsfaktorerna?Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegÄvning. Studien ger Àven en inblick gÀllande olika perspektiv som rÄder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgÄngspunkten har jag hÀmtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stÀmplingsteorin.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat Àmne, bÄde för lÀrare och elever. Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgan hur verksamma lÀrare arbetar med decimaltal i sin undervisning i Ärskurs 5. Uppsatsen Àr baserad pÄ tre frÄgor gÀllande undervisningen om decimaltal. För att svara pÄ frÄgorna Àr arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som anvÀnts för insamlande av data i denna kvalitativa studie Àr genom observationer av undervisning och lÀrarintervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.