Sökresultat:
15091 Uppsatser om Kunskap och lärande - Sida 9 av 1007
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
PÄverkar kunskap attityden till trycksÄr
Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda
metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr
fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till
nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap
och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom
handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest
attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas
upp i teoretisk och praktisk kunskap.
En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen
I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.
Det ser sÄ lÀtt ut nÀr du gör det! : Ett examensarbete om hur tyst kunskap förmedlas.
VÄr rapports syfte Àr att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sÀtta ord pÄ, alltsÄ den tysta kunskapen. Vi vill Àven belysa eventuella likheter och skillnader som finns i vÄra respektive arbete vad gÀller förmedlandet av tyst kunskap..
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.
Sjuksk?terskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom : En litteratur?versikt
Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.
Att leva med hj?rtsvikt : Patienters upplevelser av egenv?rd
Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.