Sökresultat:
15091 Uppsatser om Kunskap och lärande - Sida 25 av 1007
JÀmstÀlldhet med psykologiska ögon - Kunskap, attityd och beteende
Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende
samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till
ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ.
Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett
jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den
befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.
Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?
Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.
Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I
operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika
utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste
faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
Skriftspra?kliga kvalitetsdrag : En ja?mfo?rande studie av elevtexter skrivna inom och utanfo?r det nationella provet
Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.
EN ANALYS AV, OCH DISKUSSION OM, LĂROPLANEN LPF 94S GRUNDLĂGGANDE TEORETISKA KUNSKAPSSYN
Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.
Kunskap och Skolans identitet i Sverige
Syftet med mitt examensarbete Àr att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom.
Jag har valt att anvÀnda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förstÄelse för de tvÄ olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhÀver betydelsen av förstÄelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att lÀsa utvald litteratur och artiklar, Àmnar jag fördjupa min förstÄelse för synen pÄ kunskap och tolka och analysera dagens lÀrandesituationer med den vunna förstÄelsen.
Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i frÄga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen Àr att progressivismen fokuserar pÄ kunskapens funktion, det vill sÀga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvÀrde.
Vilka strategier upplever psykiatrisjuksköterskan sig ha nÀr hon lÀr ut sin erfarehetsbaserade kunskap
Vi har i vÄrt examensarbete försökt fÄnga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha nÀr de lÀr ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frÄgeguide, men vi efterstrÀvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berÀtta sÄ mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgÄngspunkt för vÄr undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfÀllen samt hur viktigt de tycker det Àr att eleverna Àr tÀtt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen sÄ att de kan observera elevens reflektiva förmÄga och deras syn pÄ patienterna.
Individanpassningens ytterligheter : NÄgra betygsmÀssigt hög- respektive lÄgpresterande gymnasieelevers Äsikter kring engelskundervisningens utformning.
In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.
Kunskap och lÀrande i förskolan
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.
Dialog - vÀgen till kunskap? : Sett ur lÀrarperspektiv och elevperspektiv
Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.
Prestanda och webbramverk
I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de
de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de
senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det
viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att
va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att
kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar
sidor na?r responstiden o?kar.
Sjukgymnasters instÀllning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal KroppskÀnnedom: en enkÀtstudie
BasalkroppskĂ€nnedom (BK) Ă€r en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand anvĂ€nts inom psykiatrin men har pĂ„ senare Ă„r Ă€ven introducerats i primĂ€rvĂ„rden, i första hand pĂ„ psykosomatiska tillstĂ„nd. Syftet med studien var att kartlĂ€gga sjukgymnasters instĂ€llning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ 32 sjukgymnaster verksamma i omrĂ„det Boden, LuleĂ„, PiteĂ„ och Ălvsbyn.
Att vara lÀrare till elev med diabetes : Kunskap, oro, trygghet och ansvar
Diabetes typ1 Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och Àr en allvarlig sjukdom som hela tiden krÀver god kontroll och egenvÄrd. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvÄrden fungera bra Àven dÀr. Som lÀrare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda pÄ om lÀrare anser att de har tillrÀcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvÄrd samt hur de fÄr kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville Àven ta reda pÄ om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvÄrd.
Kunskap ger erfarenhet -erfarenhet ger kunskap : Hur socialsekreterare anvÀnder sin kunskap om barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar och hur de har tillÀgnat sig den
SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.