Ett stort problem som mÄnga företag och avdelningar lider av idag Àr hög personalomsÀttning med kunskapsförluster och brist pÄ kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsÀttning Àr det viktigt att fÄ in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillrÀckligt hög kunskapsnivÄ för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem Àr aktuellt för Àr kundserviceavdelningen pÄ Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbÀttra förhÄllandet mellan anstÀllningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning pÄ att förbÀttra kunskapsnivÄn och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frÄgestÀllning som lyder: ?Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har information sökts i teorin inom omrÄden som utbildning, inlÀrning och kunskap.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur mÀnniskor faktiskt verkar tÀnka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent mÄste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkÀter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

The aims were to investigate the public awareness of aphasia in a Swedish sample and examine if knowledge of aphasia relates to gender, education or age. Participant?s sources of knowledge of aphasia were examined. A total of 153 individuals, aged 18-90, were surveyed. Participants were categorized into three groups; heard of, knowledge of and not heard of aphasia.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Det fanns mÄnga studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland bÄde lÀkare och patienter. DÀremot fanns ett fÄtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gÀllande attityd, kunskap och omvÄrdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvÄrdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsÀgelsefulla fynd angÄende attityderna.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det Àr följsamhet till behandling av hypertoni bristfÀllig och mÄnga patienter uppnÄr inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanstÀlla vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att pÄverka följsamheten hos patienter med primÀr hypertoni gÀllande omvÄrdnadsÄtgÀrder och lÀkemedelsbehandling. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka Àr utformade för en forskningsprocess.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av mÀnniskan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvÄrd och internationella humanitÀra insatser. Det Àr ett arbete som stÀller höga krav pÄ individens kompetens. Resultat frÄn flera studier runt om i vÀrlden visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte Àr tillrÀcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofomrÄde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvÀndiga för att kunna arbeta pÄ bÀsta sÀtt i ett katastrofomrÄde.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus pÄ humankapital, i sex företag. Vidare Àmnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn pÄ humankapital. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi anvÀnt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejĂ€lt uppsving Ă„r 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en lĂ„g kunskapsnivĂ„ bland konsumenter och att tillsatser Ă€r det mĂ„nga oroar sig mest över nĂ€r det gĂ€ller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som Ă€r morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkĂ€tundersökning utfördes bland elever i Ă„rskurs 9 pĂ„ tvĂ„ högstadieskolor i Örebro lĂ€n. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hĂ€lften av eleverna bedömde sin kunskap vara dĂ„lig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lĂ€ra sig mer.

Som sjuksköterska kommer man ofta i kontakt med nÄlar och olika blodprovtagningar. Dessa provtagningar Àr inte helt riskfria. Ino m vÄrden finns det patienter med olika blodsmittor en sjuksköterska kan bli exponerad för. I denna litteraturstudie tas upp hepatit B, hepatit C och HIV. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka reaktioner som finns rapporterade i samband med blodsmittorisk och om vÄrdpersonal fortfarande har lÄg kunskap om blodsmittor.

MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning ser ut i relation till normen om funktionsfullkomlighet.. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med tolv boendeassistenter. VÄrt teoretiska ramverk bestÄr av cripteori, sexuella script och vi har kopplat dessa till den sociala och medicinska modellen. VÄr slutsats Àr att boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning blir mer tillÄtande ju lindrigare funktionsnedsÀttning och mer restriktiv ju större funktionsnedsÀttning brukaren har. Samma tendenser har visat sig nÀr det gÀller brukares möjligheter att leva i relationer och Àr avhÀngigt av vilken boendeform de har: gruppboende eller servicebas.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser pÄ en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas Älder vid undersökningstillfÀllet var 14-15 Är. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och Àmnet litteratur. Undersökningen Àgde rum under en period pÄ Ätta veckor, varav arbetet pÄgick under tvÄ veckor i varje klass.