Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.

Denna uppsats inom fÀltet för praktisk kunskap stÀller frÄgan hur manusförfattarens, skÄdespelarens och processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och ocksÄ hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmÀnniskan och privatpersonen som hÀrbÀrgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig hÀndelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium vÀcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essÀns form och utifrÄn ett förstapersonsperspektiv pÄ reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mÄl med yrkesutövandet som manusförfattare, skÄdespelare och processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang nÀrmar sig frihet som drivkraft för bÄde yrkesrollerna och personen bakom dem..

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över med HIV, varav Afrika Ă€r vĂ€rst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvĂ„rdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger pĂ„ elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i tvĂ„ övergripande teman och fyra underteman.

Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvÀgledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vÀgledningssamtal.  Validering handlar om att hjÀlpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade pÄ ett formellt dokument, vilket kan benÀmnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen Àr genomförd genom att enkÀt har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvÀgledare över olika delar av Sverige. I denna enkÀt har de fÄtt möjlighet att ge sin syn pÄ valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkÀten visar pÄ ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i Àmnet bland studie- och yrkesvÀgledarna. I sin profession arbetar man med validering i vÀgledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

I ett alltmer vÀlinformerat samhÀlle, ökar individens kunskap om hÀlso- och sjukvÄrd samt om patientens rÀttigheter och skyldigheter. Detta stÀller krav pÄ sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet pÄ en cytostatikamottagning pÄ ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjÀlp av enkÀt, utdelad pÄ mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tvÄ huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Syftet med min fallstudie Àr att ta reda pÄ mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap sÄ att fler förskolebarn fÄr förmÄn att fÄ massage ? positiv beröring. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag har genomfört sju intervjuer med förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda pÄ hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

AnvÀndandet av naturlÀkemedel Àr den Àldsta formen av egenvÄrd och den anvÀnds Àn idag. Detta mÀrks genom att försÀljningen av naturlÀkemedel stadigt ökar allmÀnt i hela vÀrlden, men i synnerhet i det svenska samhÀllet. NÀr patienter anvÀnder naturlÀkemedel i samband med konventionell lÀkemedelsbehandling kan det innebÀra en risk för interaktioner eller uteblivet behandlingsresultat. Studien var en tvÀrsnittstudie som utfördes pÄ en uppföljningsmottagning för hjÀrtpatien-ter. Studien genomfördes i form av en enkÀt dÀr 50 informanter deltog.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal pÄ vÄrdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror pÄ olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och lÀkare pÄ ett universitetssjukhus i Mellansverige.Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jÀmförande design. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett observationsprotokoll samt en enkÀtundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkÀtundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik.Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gÀllande kunskapsfrÄgorna samt ansÄg att kunskap Àr viktigt.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det Àr viktigt med tidig diagnostisering och pÄbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till lÄngsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Även synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.

UtbrÀndhet orsakar mÀnskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbrÀnd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som Àr faktorer av betydelse för utbrÀndhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, Àr inte tillfredstÀllda med sitt arbete.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.