Människor förutsätter att möten med vårdpersonal är goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ: Att få information och känna delaktighet: Att få stöd genom god kommunikation och relation: Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad ?En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007. Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen.

Kompetens och kompetensförsörjning är något som ständigt är aktuellt särskilt nu i och med det pågående generationsskiftet med stora pensionsavångar. En del organisationer väljer att jobba med bemanning och rekrytering själva och andra företag väljer att ta hjälp av bemanningsföretag antingen med inhyrd personal eller också extern rekrytering. Vilka orsaker som ligger bakom att företag som befinner sig i industrisektorn väljer olika personalstrategier är något av vad denna studie har som syfte att belysa.Forskning visar på att kompetens skapar konkurrensfördelar som är svåra att kopiera om det genomförs på ett företagsspecifikt sätt. Denna studie visar på att industrierna utvecklat sina personalstrategier på ett företagsspecifikt sätt. Vidare kommer studien att belysa var och en av dessa företagsspecifika sätt att jobba med rekrytering och bemanning.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om och förståelsen för hur behovet av kompetensförsörjningen på mellanchefsnivå inom tjänsteföretag i Ljusdal ser ut..

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att bli utsatt för aggressivitet. Studien baserades på åtta publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hotets karaktär och den rädsla, oro och frustration det väckte: Osäkerhet och bristande kunskap att möta hotet: Otrygghet på grund av bristande skyddsåtgärder: Brist på samarbete och förtroende. Studien visar hur en aggressiv situation kan tas i uttryck och vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av ett aggressivt beteende, samt hur patientkontakten försämras och hur påfrestande det är att bli involverad i en incident. Omvårdnad bygger på en god relation med vårdtagaren och den är svår att upprätthålla om det finns hot och aggressivitet i relationen.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen.Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet..

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande.Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades.

Kompetens kan ses som förmågan att utföra en arbetsuppgift vid en given tidpunkt och med givna resurser. Förmågan kan bero på kunskaper och färdigheter, men också på erfarenheter, attityder och värderingar. StoraEnso Kvarnsveden AB har under en tid strävat efter att gå från mycket specialiserade yrkesgrupper till en mer flexibel kår. Genom arbetsrotation vill Kvarnsvedens pappersbruk säkerställa att det dagliga arbetets kvalitet och att det finns kompetent personal i framtiden. I och med införandet av arbetsrotation har frågor uppkommit om risken för att specialistkompetens går förlorad.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.