Mellan åren 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förändringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förändringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsättningar. Förändringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment där högre Kundfokus skulle uppnås. Organisationen förflyttade sig från att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgår från ett ledningsperspektiv där förändringsprocessen analyseras utifrån Kotters åtta-stegsmodell.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat Kundfokus.

Våra entreprenörskapsstudier, samt intresset från Handelshögskolan vid Umeå Universitet om forskning kring tidig marknadsavkänning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt när det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen går under inom ett par år. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda på om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?Idag är marknadsundersökningar en allmänt vedertagen metod för att avläsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess.

I detta projekt analyseras och utreds orsakerna till varför omorganisationen i Folktandvården Gävleborg misslyckades. Folktandvården Gävleborg genomförde 2012 en omstrukturering med målet att öka Kundfokus och kommunikationen inom företaget. Omstruktureringen misslyckades efter nio månader och resulterade i att dåvarande VD blev uppsagd. Efter misslyckandet återgick företaget delvis till den tidigare strukturen. Arbetet har utformats som en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med 5 personer inom Folktandvården Gävleborg.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat Kundfokus.

Bakgrund: Ett problem bland många företag är att de utgår ifrån det som teknikerna har utvecklat istället för efter det som marknaden efterfrågar. Nu börjar företag inse vikten av kundernas kunskaper och ett sätt att få tillgång till dessa kunskaper är genom att involvera dem i produktutvecklingen. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva hur företag kan få tillgång till kundernas kunskap vid kundinvolverad produktutveckling samt att beskriva vilka förutsättningar som bör råda för att kundinvolveringen ska fungera. Metod: Totalt har elva personer från sex företag intervjuats. Resultat: Kunskapen som företaget vill få från kunden är framförallt kunskaper om kundens behov, vilket fås genom att observera när kunden använder produkten och genom att arbeta ute hos kunden.

Examensarbetet har skrivits med utgångspunkt i ett välkänt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget är en stor aktör på såväl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. Långsiktig tillväxt genom ständiga förbättringar har under de senaste åren varit en viktig del för företagets affärsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen sträva mot att bli bättre finns även andra bakomliggande orsaker till det ständiga förbättringsarbetet, bland annat att kompensera för en årlig reell sjunkande prisnivå på de produkter som bulkföretaget producerar. Förbättringsarbetet har tillämpats utifrån ett introvert kostnadseffektivt synsätt, vilket har gjort bulkföretaget till experter på att göra saker rätt.

Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden..

Syftet med denna uppsats är att genom en kartläggning av organisationskulturen i ett tjänsteföretag, öka förståelsen för hur kulturen ser ut i denna typ av verksamhet. Avsikten är att ge en rik och nyanserad bild av kulturen. Forskningsfrågan blir således: Hur ser organisationskulturen ut i ett tjänsteföretag? Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer med personal från ett tjänsteföretag genomfördes. Syftet var att få fram djupgående information och en bild av hur respondenterna ser på organisationen, men också hur de tänker och känner på arbetsplatsen.

Reklambranschen är ett typiskt exempel på en bransch där kundrelationer ofta är långvariga och personliga. Att skapa strategier och metoder för hur dessa relationer ska vårdas kan vara avgörande för en reklambyrås överlevnad. Syftet med denna uppsats är att utifrån kvalitativa intervjuer och teori undersöka vilka strategier och metoder som reklambyråer använder för att vårda sina kundrelationer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem personer som arbetar på olika reklambyråer. De personer som intervjuats är väl insatta i respektive byrås kundstrategier. Resultatet av intervjuerna presenteras och diskuteras i förhållande till utvald teori. De slutsatser författaren drar utifrån teori och resultat är att samtliga av de tillfrågade byråerna verkar arbeta med liknande metoder för att skapa god kundvård. Man individanpassar kundvården efter vem kunden är och vad den behöver. Överlag var kundens lönsamhet en påverkande faktor för hur viktig kunden är för byrån.

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models? structures and terms used in them.

Vår uppfattning är att den strategi som många hemelektronikföretag väljer inte genererar en tillräcklig kundnytta. Oavsett bransch måste företag utgå från kunden eftersom det är den som idag styr marknaden. Vi saknar en sammanställning av de faktorer som ligger till grund för kundens tillfredsställelse som också skulle kunna hjälpa företag att leverera kundnytta. Syftet med uppsatsen är att undersöka organisatoriska förutsättningar för levererad kundnytta. Vi har valt att se på verkligheten utifrån vår teoretiska ram.

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större.