I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnå en bättre beläggning under lågsäsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras på intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. Våra frågor behandlade hur dessa företag använde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de använder olika faktorer för att påverka sin efterfrågan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var väl insatta i problematiken med svängningarna i efterfrågan och arbetade aktivt för att förbättra dessa skiftningar på deras tjänster.

Det är tydligt att utseende påverkar vilka ansikten människor kommer ihåg och inte. Skulle det gå att öka eller minska igenkännbarheten genom att utföra små ändringar i ansikten mellan de tillfällen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat från undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det är möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekräfta dessa studier, men skulle så bli fallet kan detta potentiellt påverka hur karaktärer i spel och andra medium designas..

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Uppsatsen skrevs i syfte om att få en bredare inblick i e-Handel och en bättre förståelse om säkerhetstillämpningar och tillit. Med hjälp av en enkätundersökning samt intervju visade sig att det krävs mer än bara goda säkerhetslösningar för att få konsumenten att lita på företaget. Studien visade att även psykologiska aspekter har med säkerheten att göra genom företagspolicy och hur företagen skyddar kundernas privata uppgifter och information. Enligt min studie så har säkerhet och tillit nära samband, om konsumenten upplever en trygg och säker affär så skapar kunden ett visst förtroende gentemot företaget och den elektroniska handelsmetoden. Resultatet är att det viktigt att konsumenten upplever en säker och trygg affär för att denne skall kunna skapa ett förtroende och lita på företaget som man handlar utav..

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem är vanligt förekommande inom äldreomsorgen. De äldre har gått från att vara brukare till att bli kunder på en marknad. Syftet med vår uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjänst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453).

Supply Chain Management är ett tankesätt som går ut på att kundernas önskemål skall identifieras och uppfyllas innan det kommer krav från deras sida. Ett sätt att nå detta mål är att utgå från kunden då den framtida produktionen planeras. Supply Chain Management handlar om att man skall se till helheten, det är produktionskedjorna som konkurrerar med varandra och inte de enskilda företagen. För att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ för kunderna gäller det att vara med i den kedja som bäst klarar av att uppfylla kundernas önskemål. Genom att se till hela kedjan kan man komma ifrån det dubbla arbete som är vanligt förekommande i många produktionskedjor.

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbättringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta då de insett vikten av att stödjande funktioner måste hinna med i utvecklingen av kärnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhållas. FM beskrivs som ett sätt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krävs för att kärnverksamheten skall kunna bedrivas och bli så effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kärnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den här uppsatsen är skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svårgreppbart.

I syfte att bli mer effektiva och bättre tillgodose kundernas behov växer diverse system och metoder fram. Detta är en genomgående trend inom både handel och serviceindustrin i allmänhet. För att förbättra såväl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utsträckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av självbetjäning. Självscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med självservice på ett ypperligt sätt och möjliggör vår avsikt att på mikronivå studera ICA Maxi och deras självscanningssystemet med avseende på just detta.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.