Forskningsfrågor: Vilken är den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken är den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka är skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjälp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahålla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien är gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. Därefter har författarna analyserat datamaterialet med hjälp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som används för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön är begränsad. I vissa fall blir den begränsad utav ekonomiska skäl och i andra fall utav andra aspekter.

Det råder bristande kunskap om relationsskapande ur ett kundperspektiv. Idag räcker det inte enbart att erbjuda bra produkter och tjänster för att skapa konkurrensfördelar. Företag som lyckas identifiera de relationsbenägna kunderna och erbjuda de relationsskapande verktyg de föredrar har större möjligheter att lyckas på en allt mer konkurrensutsatt marknad. En väletablerad relation mellan företag och kund gör att företaget får en förståelse för kundens behov, preferenser och allt som kunden anser vara av värde. I gengäld har företaget större chans att få och behålla de mest lönsamma kunderna.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.

Service, i form av tjänster, har i vårt samhälle vuxit sig till en stor och naturlig del av vår vardag. Utvecklingen går nu mot att kunderna får allt större ansvar över service-processen, vilket slutligen resulterar i vad som kallas självservice. Forskningen kring självservice har i huvudsak varit ur ett managementperspektiv och dessutom inriktad mot teknik-baserad självservice. Denna uppsats avser att komplettera befintlig forskning med dels ett kundperspektiv och dels en inriktning mot icke teknikbaserad självservice. Den frågeställning som vi arbetat efter är: Hur resonerar kunden kring sin roll i serviceprocessen? Uppsatsen är avgränsad till att gälla hyresgästers uppfattningar av ett självservicesystem som kallas för VLU, som innebär att hyresgästen får det övergripande ansvaret för lägenhetsunderhåll.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever. En mätning behöver därmed innefatta sökandet efter kundernas förväntningar. Det finns åtskilliga modeller och verktyg för företag vad gäller kvalitetsmätningar.

Denna uppsats förklarar ur ett spelteoretiskt perspektiv varför det uppstår temporära priskrig på bensinmarkanden. För att kunna förklara detta fenomen måste först jämviktspriset definieras. Detta förklarats genom tillämpning av prissättningsteorin Bertrand. Teorin bekräftas genom verkliga observationer av jämviktspriset. Vidare för att kunna ur ett spelteoretiskt perspektiv analysera fram varför aktörer väljer att avvika från det rådande jämviktspriset måste aktörerna identifieras samt deras agerande märkas..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

Syftet med studien var att, ur ett kritiskt perspektiv beskriva och problematisera, utifrån pedagogers perspektiv, det som gynnar respektive försvårar koncentrationsförmågan i klassrummet. Vi ville ta reda på hur pedagoger tänker och agerar kring denna problematik och vad det är som hindrar att tankarna kring detta begrepp inte har förändrats. Vi har, genom litteraturstudier fördjupat oss i olika teorier som berör koncentration, både som förmåga, samt som svårighet. Litteraturstudierna berörde även bakomliggande faktorer till koncentrationsförmåga/svårigheter och pedagogiska perspektiv. Studien har genomförts genom det ovan nämnda, samt intervjuer och observationer av verksamma pedagoger i de tidigare åren.