Examensarbetets syfte var att skapa ett generellt mät- och styrsystem som är möjligt att fjärrstyra över Internet. Systemet består av en kontrolldator och ett antal separata moduler, vilka var och en realiserar någon typ av mät- eller styrfunktion. Användningsområdet för ett sådant system är brett; det kan exempelvis användas inom automation av bostäder, för process-övervakning och styrning inom tillverkningsindustrin, eller inom under-hållningsbranschen.Eftersom ett fullt utbyggt system kan bestå av ett drygt 100-tal olika mo-duler, är det här examensarbetet av praktiska skäl begränsat till att rea-lisera en handfull av dessa. Då systemet är enkelt att skala upp, är den be-gränsningen i antalet realiserade moduler i prototypsystemet inget som påverkar de erhållna resultaten. Exempel på storheter som kan övervakas är temperatur, avstånd, lufttryck och ljusstyrka.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Tanken med detta examensarbete var att ta reda på hur Väderstad beskriver sitt varumärke och sedan jämföra detta mot hur kunder uppfattar företagets varumärke. Målet var att kunna ge Väderstad en indikation på om de lyckats med sin föresats eller inte. Som metod till detta examensarbete användes intervjuer och det intervjuades 18 lantbrukare samt för att kunna jämföra intervjuades även Bo Stark (ägare). Arbetet avgränsades till lantbrukare som var verksamma i Skåne och att de hade investerat i en maskin från Väderstad åren 2011 och 2012. Uppsatsen behandlar även frågan vad ett varumärke är för samt vad varumärkesupplevelse innebär. d.v.s. att information tas in på olika sätt såsom informationssökning, inköpstillfälle och användande samt att under dessa mötestillfällen utsätts kunden för varumärkesspecifika stimuli det är viktigt för företagen att vårda dessa mötesplatser och lägga minst lika mycket resurser som man gör på annonsering.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

I och med Internets utveckling och utbredning har fler och fler företag tagit steget in i e-handelsvärlden samtidigt som fler och fler konsumenter har börjat handla via internet. För att bli framgångsrik inom detta område krävs inte bara att man har en eftertraktad produkt utan också att den service som omgärdar produkten uppfyller de förväntningar kunderna har.I denna rapport kommer vi att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas uppfattning om ett e-handelsföretags nivå av servicekvalitet, vilka krav och önskningar en sittande målgrupp har på dessa faktorer samt hur väl ett urval webbaserade butiker uppfyller dessa krav och önskemål.Genom att gå igenom teorier berörande nischmarknader och därefter gå över till att se vad det är som gör att ett företag lyckas med e-handel, kan vi se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. Vi granskar komponenter så som användarvänligheten och komforten i att använda sig av e-handel, kundanpassning, information kring företag och produkter, säkerhetsfrågor och känslan av trygghet vid köp och kommunikationen både mellan konsumenter och kund och företag. Ytterligare kommer vi titta på hur en hemsidas utseende påverkar köpupplevelsen och känslan av trygghet.Därefter blir det en granskning av hur företag idag arbetar med dessa aspekter, där vi tittat både på företag som vänder sig till en sittande målgrupp och de som vänder sig till icke funktionshindrade för att se skillnader och möjligheter för ett företag som arbetar mot sittande. Här ser vi dock att alla företag försöker arbeta utefter de aspekter vi lagt in i teorin, men de uppfyller de krav som ställs olika.

Löpekonomi är en viktig faktor för prestation hos löpare. En person med en god löpekonomi kan springa en given sträcka snabbare eller springa längre vid en konstant hastighet. När en sena sträcks ut lagras energi i vävnaden som sedan utnyttjas vid den efterföljande koncentriska kontraktionen i löpsteget. Detta fenomen kallas stretch-shortening cykeln (SSC). Det finns en stark korrelation mellan att på ett effektivt sätt använda sig av SSC och ha en god löpekonomi.

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår.

Sammanfattning:En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov.

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att att komma fram till vidareutveckling av mobil robotplattform, med attraktiv och förtroendegivande utseende, enligt uppdragsgivarens önskemål. Projektet skulle resultera i en CAD-modell och modell i skala 1:10 som styrdes av ett antal krav från uppdragsgivaren i form av en kravspecifikation.  Projektet fortlöpte i huvudsak under vinter 2010 och är ett examensarbete för Högskoleingenjör inom Produktutveckling på Mälardalens Högskola. Uppdragsgivarna på Robotdalen, som höll på att utveckla en mobil robotplattform, Opiflex, ville ha hjälp med redesign av detta. Vår uppgift handlade om att förbättra robotplattformen Opiflex så att den blir mer användarvänlig. Det fanns ett behov att ge robotplattformen mer attraktivt utseende och vidareutveckla vissa detaljlösningarna. Projektavgränsningar berodde mest på tidsbrist. Begränsad tid tillät oss inte utveckla detaljlösningar för djupt. Ett antal koncept togs fram av helhetsstilen för robotplattformen och därefter valdes ut de bästa koncepten. De två bästa koncepten utvecklades och kombinerades till slut ihop till den enda slutgiltiga konceptet. Resultatet blev en CAD-modell som fick positiv reaktion av uppdragsgivare. Vi anser att vi har lyckats med design av en produkt som utstrålar kvalitet och funktionalitet.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv.

Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem.

Sammanfattning Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades.