Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Vilka diskurser ger elever och lärare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianoelever och pianolärare på Kulturskolan och inom ett studieförbund genom språket ger uttryck för en mängd förhållningssätt och attityder. Vad sägs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa åsikter tillsammans? Jag har använt mig av fyra djupgående intervjuer och två videodokumentationer för att dels studera elevernas och lärarnas uttryckta upplevelser men också för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgångspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvänlig byggnad, men en öppen passage för att få inblick i verksamheten och väcka nyfikenhet. Men relativt små medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i området, och blir ett tydligt dragplåster för hela kulturbyn i Alby industriområde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstående är cirkus en lek. För den som tränar är det på fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, då det öppna publika kontrasterar mot den stängda fokuserade träningen.En passage som gör byggnaden tillgänglig från två håll och utgör hjärtat i gymnasiets verksamheter. Här möts alla som tar byggnaden i anspråk..

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklärarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen träffar och undervisar sina elever individuellt en gång i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande på hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna kan använda sig av ett anpassa material, se om eleven har svårigheter att lära in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan även se till elevernas olika inlärningsstilar och väla en undervisningsmetod som passar till elevens inlärningsstil..

Title: Access to cultural education in a multi-ethnical context.The right to dance and play an instrument, to paint and work with film is taken for granted by many children in Malmoe today. The agenda explicitely phrases the intent of the publicly financed schools of art for children to reflect the multi-ethnic demographics of the city. Public community music schools of today, incorporate classes in all forms of art and are called "Culture schools". There is a long tradition of teaching and making music to lean on as a music teacher in Sweden. This paper tries to explore how these rights are expressed in the governing documents of the Culture school of Malmoe.

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och Kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebär att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallärare bedriver sin undervisning i förhållande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi själva kommer att arbeta som instrumentallärare när vi avslutat våra studier vid musikhögskolan i Piteå. Vi har i vår studie utgått från ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns många faktorer som har stor inverkan på undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkätundersökning som riktades till sång- och instrumentalpedagoger i Kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkäten kommunicerade vi påståenden som relaterade till lärarnas syn på kursplanens funktion och eleven i förhållande till kursplanen och lektionstiden.

Syftet med följande arbete är undersöka elevers föreställningar om lärande och estetiska lärprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lärande med hjälp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstånd och estetiska lärpocesser samt analyserar det utifrån Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i åldrarna 11-14 år, som alla har avslutat en eller flera kurser på Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att ungas identitetsskapande påverkar deras känslor av motstånd respektive motivation inför lärandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstå lärandets dynamik. Dessutom tyder resultaten på att estetiskt lärande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lärande.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och Kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter..

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Abstract I have made a Website called ?Art school? for Liljevalchs art Gallery, Culture administration in Stockholm and Culture school in Stockholm. It is with scholarship from these that this Website has been possible. The work whit the ?Art school? started in the autumn of 2005 and ended in May 2006 on distance from Stockholm towards Blekinge technology school in Karlshamn.