Sök:

Sökresultat:

1165 Uppsatser om Kulturpćverka - Sida 42 av 78

Projekt Focus Alfa och projekt E2 - TvÄ samverkansprojekt, tvÄ utfall

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

MÀnskliga rÀttigheter - kan de försvaras utifrÄn ett utilitaristiskt perspektiv?

Abstrakt Denna uppsats handlar om mÀnskliga rÀttigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstÄ mÀnskliga rÀttigheter utifrÄn ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dÄ dess tanke om att den mest moraliska handlingen Àr den som maximera nyttan kan verka sjÀlvklar men dess följder motsÀtter sig ofta vÄra moraliska intuitioner. Det Àr intressant att jÀmföra utilitarismen och mÀnskliga rÀttigheter dÄ mÀnskliga rÀttigheter utgÄr frÄn en tanke om naturliga rÀttigheter som tillkommer mÀnniskan endast i egenskap av att vara just mÀnniska. VÄra frÄgestÀllningar Àr om utilitarismen kan förklara iden om mÀnskliga rÀttigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstÄs genom en utilitaristisk teori.

SvÄrigheter och utmaningar för pappor till smÄ barn och deras behov av stöd frÄn BVC : - en kvalitativ studie

Bakgrund: En engagerad pappa Àr betydelsefull för barnets hÀlsa och utveckling. Genom att ge stöd i förÀldraskapet kan barnavÄrdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hÀlsa. Syfte: Att belysa de svÄrigheter och utmaningar pappor till smÄ barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd frÄn BVC. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Etik inom marknadsföring : Vilka effekter har stötande och diskriminerande reklambudskap pÄ unga konsumenter?

Konkurrensen för att synas pÄ marknaden blir allt hÄrdare och metoderna för att sticka ut frÄnmÀngden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen pÄ marknaden attdra till sig uppmÀrksamheten till tÀnkbara konsumenter för att kunna öka försÀljningen ochdÀrmed Àven lönsamheten. Ett sÀtt att skapa intresse pÄ Àr att anvÀnda marknadskommunikationför att göra mÀnniskor uppmÀrksamma pÄ ett bestÀmt förmÄl eller varumÀrke. Metoderna somanvÀnds med avseende att skapa uppmÀrksamhet kan anses vara opassande att anvÀnda imarknadskommunikation, vad gÀller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhÀlle kan det verka som om det inte finns nÄgra grÀnser för vad som anses varalÀmpligt att anvÀnda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har pÄ unga konsumenter i vÄr uppsats.

Luftmakt : en komparativ studie mellan centrala luftmaktsteorier och svensk doktrin för luftoperationer

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att pÄtvinga motparten sin egen vilja. SÀttet man anvÀnt flygstridskrafterna pÄ har debatterats under historiens gÄng. Inom Àmnet luftmakt finns det en rad kÀnda och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bÀst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vÄr svenska doktrin ut gÀllande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vÀgleder vÄra luftoperationer? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som Äterfinns i den svenska doktrinen.

Hinder vid kunskapsöverföring - sÄ kan organisationsstrukturen pÄverka

Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.

Reflektioner kring ledarskap : En fallstudie frÄn Afghanistan med utgÄngspunkt i Utvecklande ledarskap

Kompaniledningen har upptrÀtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lÀmnat ansvar till helt vuxna soldater som alltsÄ inte Àr grundutbildnings-ungdomar. FrÄn början jobbade vi alla jÀrnet men befÀlen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid sjÀlvstÀndigheten och initiativförmÄgan försvagadesDessa ord frÄn soldater finns nedtecknade i avhandlingen MilitÀrt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och pÄvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebÀr att förbanden kommer att bestÄ av anstÀllda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anstÀllda soldater Àr frÄn de som befunnit sig pÄ internationell tjÀnstgöring. Ett framgÄngsrikt ledarskap under internationell tjÀnstgöring torde dÀrför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar pÄ hur en chef som uppskattas av anstÀllda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap Àr aktuell som modell och om uppdragstaktik Àr en metod att leda anstÀllda soldater med. Slutsatserna Àr att soldater uppskattar ledaregenskaper som Àrlig, rÀttvis, förebild, engagerad och lyhörd.

UtvÀrdering och validering av den internationella sjöminröjningsstyrkan : klarar styrkan en internationell insats?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvÀrderasoch valideras mot stÀllda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingÄende delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhÄllanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan stÀllas inför. I den hÀr delen beskriver jag ocksÄ innebörden av begreppenutvÀrdering och validitet och hur de kan appliceras pÄ militÀra förband.I nÀsta del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mÄl och krav som Àr satta förstyrkan. Syftet med den hÀr delen Àr att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvÀrdering och validering av styrkan.DÀrefter utreder jag vem som skall utvÀrdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som Àr styrande för styrkan samt vilken chef som Àr ansvarig för vilken process.

Nedskrivningar -för en rÀttvisande bild eller eget intresse?

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.

?Det Àr lÀnken mellan kund och kök som skall fÄ gÀsten att Àta!? - En studie om mÄltidsförestÄndares uppfattningar om hÀlsa

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgÄngspunkt i modellen MÄltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hÀlsofrÀmjande mot sina gÀster. En annan utgÄngspunkt Àr olika defintioner av begreppet hÀlsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med mÄltidsförestÄndare inom ett brett spann av omrÄden, i det hÀr fallet sjukhus, skola, Àldreomsorg samt personalrestaurang, inom bÄde privat och offentlig sektor inom VÀstra Götalands lÀn. Resultatet visar att mÄltidsförestÄndarna har olika syn pÄ hÀlsobegreppet beroende pÄ utbildningsbakgrund. Det framkommer ocksÄ att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att frÀmja hÀlsa hos sina gÀster.

Elevers lÀsvanor och tidigare erfarenheter i undervisningen

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

Är karaktĂ€rsĂ€mnet det enda viktiga pĂ„ de yrkesförberedande programmen?

Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram Àmnesintegreringens positiva möjligheter för att fÄ ele-verna mer motiverade i kÀrnÀmnena. Med hjÀlp av intervjuer med kÀrnÀmneslÀrare, karaktÀrs-ÀmneslÀrare, resurslÀrare och skolledare samt enkÀtundersökningar med elever pÄ gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka Àmnesintegrering och dÀrigenom ge eleverna ökad motivation och förstÄelse för att kÀrnÀmnena Àr lika viktiga som karaktÀrsÀmnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lÀrare som undervisar pÄ yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare pÄ en skola som har yrkesförberedande program, enkÀtundersökningar med elever pÄ yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med Àmnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lÀrare pÄ dessa skolor Àr i stort intresserade av att arbeta mer Àmnesintegrerat. KÀrnÀmneslÀrarna tycker att det vore önskvÀrt att karaktÀrsÀmneslÀrarna försöker finna sammankopplingar frÄn karaktÀrsÀmnet till deras kÀrnÀmne sÄ att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin.

?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Svenskt litterÀrt kulturarv : en studie om svensklÀrares uppfattning om betydelsen av svensk litteratur för att stÀrka den kulturella identiteten

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->