I följande arbete redovisas olika metoder pÄ hur man lÀr ut svenska som andrasprÄk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det Àr att undervisa i detta Àmne pÄ gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning pÄ olika nivÄer? Arbetet inriktar sig pÄ lÀrare som undervisar svenska som andrasprÄk. Vad vill lÀrare uppnÄ för mÄl med undervisningen samt vilka svÄrigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjÀlp av intervjufrÄgor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andrasprÄk, beroende pÄ Älder samt intresse för att lÀra sig ett nytt sprÄk.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen pÄ tre huvudkÀllor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens vÀg mot det svenska sprÄket kan se ut. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur man kan förbÀttra denna inlÀrning, vilka problem och hinder som Àr vanligt förekommande samt vilken roll som hemsprÄket har vid svenskinlÀrning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vÄr VFU-period. Denna del redovisar vi i vÄr resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande vÄra frÄgestÀllningar och dessa har samlats i vÄr litteraturgenomgÄng.

Uppsatsen behandlar mellanmansfunktionen vid utgivning av företagsobligationer inom high yield-segmentet i Sverige. Mellanmannen kallas agent pÄ den svenska obligations-marknaden och styrs av ett civilrÀttsligt avtal mellan parterna.TvÄ olika förhÄllningssÀtt till agentens funktion pÄ den svenska marknaden identifieras och diskuteras utifrÄn tesen att den svenska agenten bör vara mer aktiv för att marknaden ska kunna bli effektiv och vÀlfungerande. Den norska marknaden utgör referenspunkt.Det svenska standardavtalet som gavs ut 2013 granskas och jÀmförs med det norska stan-dardavtalet. Utöver den civilrÀttsliga sidan av agentfunktionen diskuteras Àven den processrÀttsliga sidan och dess innebörd för agentfunktionen som helhet. Slutligen analyse-ras sjÀlvregleringens effektivitet nÀr det finns olika förhÄllningssÀtt..

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollÀrarutbildningen för 25 Är sedan, dÄ jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 Ärs Älder utan verbalt tal. NÀr jag mÄnga Är senare hörde talas om Karlstadmodellen, som Àr en modell för sprÄktrÀning av barn, ungdomar och vuxna med sprÄkstörning kom jag att tÀnka pÄ denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhÀllets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nÀra kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: förÀldrar, resurspersoner/assistenter, förskollÀrare, lÀrare och fritidspedagoger.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

LÀroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i sÄvÀl övergripande mÄl samt specifika mÄl för olika Àmnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, nÄgot som skolan strÀvar efter. Vidare lyfts problem med lÀrare och elevers osÀkerhet inför denna form av undervisning tillika sÄ problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i tvÄ klasser, Ärskurs Ätta och nio, dÀr vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.