Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

VÄr studie gick ut pÄ att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlÀnda elever i tre internationella klasser. Vidare studerades Àven hur pedagoger i svenska som andrasprÄk tar vid sprÄkutvecklingen med eleverna nÀr de lÀmnar de internationella klasserna. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men Àven med pedagoger i svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna sÄg ut medan arbetssÀtten som pedagogerna anvÀnde sig av inte skilde sig nÀmnvÀrt Ät. Detsamma gÀllde arbetssÀttet hos lÀrarna i svenska som andrasprÄk.

I uppsatsen undersöks hur prisomrÄdesstrukturen pÄ Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisomrÄden pÄverkar det svenska spotpriset pÄ Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingÄr i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frÄgestÀllning har besvarats genom att isolera effekten av anstrÀngda överföringskapaciteter och prisomrÄdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska spotpriset stiger nÀr storleken pÄ den svenska importen nÀrmar sig den tillgÀngliga importkapaciteten. Det svenska spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisomrÄde tillsammans med övriga Nordpool.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska spelmarknaden har pÄverkats av Internets framvÀxt. Uppsatsen avgrÀnsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna pÄ Internet. Det vill sÀga vilka marknadsstrategier Svenska Spel anvÀnder sig av, dessutom undersöks hur spelarna vÀrderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.

Föreliggande arbete Àr en tematisk studie av existentialism i svenska noveller frÄn 1990-talet. Syftet Àr att visa att existentialismen fortfarande Àr en viktig inspirationskÀlla för dagens författare. Undersökningen baseras pÄ de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tÀt relation mellan filosofi och litteratur gör sig gÀllande hos dessa svenska novellförfattare..

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om och nÀr elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle rÀcka för att nÄ kunskapsmÄlen och godkÀnda betyg. Arbetets teoridel innehÄller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkÀnda betyg, politikernas framtida förslag till förbÀttring av skolan, neuroforskares syn pÄ skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever frÄn gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter.

En innehÄllsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen.

Den svenska skolan har under historiens gÄng haft olika syn pÄ bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förÀndringen i skolan 2012 Àndrade man det svenska betygsystemet och betygsÀttningen började införas redan i Ärskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i Ärskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig pÄ den sociokulturella teorin, dÀr kommunikation och elevens bakgrund stÄr i fokus. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att studeras:1.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.