Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste Ären. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen pÄ en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frÄgan om den svenska lagstiftningen Àr legitim, samt om det finns nÄgra alternativa lösningar..

Syftet med studien Àr att skildra hur elever med Asperger syndrom har upplevt sin tid i grundskolan. Vi vill ta reda pÄ om de upplever att de fÄtt tillrÀckligt med stöd och hjÀlp i skolan och om hur de upplevt relationerna till professionella och andra elever.De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn har varit:Hur upplever ungdomarna det stöd och hjÀlp de fÄtt i grundskolan?Vad upplever de har fungerat bra respektive dÄligt?Hur upplever ungdomarna sina relationer till professionella och andra elever under grundskoletiden?I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ ansats dÀr vi intervjuat fem ungdomar, fyra förÀldrar till dessa barn, en lÀrare och en specialpedagog. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna med hjÀlp av en fenomenologisk ansats dÀr avsikten har varit att skapa en bild av ungdomarnas livsvÀrld. Resultaten av intervjuerna har presenterats utifrÄn intervjuguidens omrÄden för att sedan tolkas mot bakgrund av den tidigare forskning vi presenterat i studien och med hjÀlp av begrepp frÄn symbolisk interaktionism och systemteori.Resultaten visar att stödet och hjÀlpen till dessa elever med Asperger syndrom Àr mycket bristfÀllig.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flersprÄkighet och modersmÄlsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmÄlsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Flera sprÄk ? fler möjligheter (2003) dÀr det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare pÄ de positiva aspekterna av modersmÄlet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen pÄ Àmnet, satsa pÄ kompetensutveckling av lÀrare och öka integrationen mellan modersmÄlslÀrarna och övrig skolpersonal.För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat verksamma lÀrare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmÄlet fortfarande inte har nÄgon framtrÀdande plats i verksamheterna och att arbetet med flersprÄkighet inte Àr speciellt utprÀglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flersprÄkighet och modersmÄl, som vi fÄtt frÄn lÀrarna. Vidare visar resultatet att modersmÄlsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan nÄgon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan sÄg det nÄgot annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora.

Syftet med studien Àr att undersöka effekterna av en lÀs- och sprÄksatsning. Fokus ligger pÄ att identifiera faktorer som pÄverkar skolor att delta, huruvida dessa har förbÀttrade elevresultat samt lÀs- och sprÄkutveck-larnas upplevelser av förÀndringar i undervisning, lÀrarkompetens och elevernas mÄluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar tvÄ extremgrupper; dels Ätta skolor som deltagit, dels Ätta skolor som ej deltagit. Data kommer frÄn Skolverkets databaser samt frÄn en enkÀt stÀlld till skolornas lÀs- och sprÄkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..