AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n kriterier som Lundberg och Reichenberg stĂ€llt upp för lĂ€ttlĂ€sthet pröva omdet Ă€r möjligt att göra bedömningar om huruvida en lĂ€robokstext Ă€r lĂ€ttlĂ€st eller inte. UtifrĂ„n Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre lĂ€roböcker som heter Vi lĂ€ser, Huset pĂ„ AlvĂ€gen och Förstagluttarna a,b och c. Vi lĂ€ser gavs ut första gĂ„ngen 1989 och andra upplagan 2005, Huset pĂ„ AlvĂ€gen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gĂ„ngen 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet handlar om att lĂ€ttlĂ€sta texter Ă€r ganska korta, att texten innehĂ„ller ett tilltal tilllĂ€saren, att meningarna i texten Ă€r varierande olika lĂ„nga, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehĂ„ller lĂ„nga substantiv. Dessutom ska texten inte ha för mĂ„nga olika och svĂ„ra ord, textenska vara skriven sĂ„ att sambanden mellan olika hĂ€ndelser Ă€r tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten Ă€r skriven med konkreta begrepp. UtifrĂ„n kriterierna stĂ€lldes följande tre frĂ„gestĂ€llningar: Är detmöjligt att utifrĂ„n Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lĂ€ttlĂ€sthet? Skiljer siglĂ€roböckerna Ă„t ifrĂ„ga om de Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n kriterierna? Om ja! PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer de sig Ă„t?UtifrĂ„n kvantitativa och kvalitativa metoder dĂ€ribland utrĂ€kning av LIX, berĂ€kning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgĂ„ng visar resultaten att lĂ€roböckerna Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n de uppstĂ€llda kriterierna.Resultaten visar ocksĂ„ att böckerna skiljer sig en del Ă„t i utformning och i de olika kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lĂ€ttlĂ€sta texter..

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla Àr verksamma i ett omrÄde i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera pÄ upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrÄn krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket Àr det som bidrar till stress.

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Studien syftar till att undersöka rektorers förestÀllningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lÀrande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som Àr verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror pÄ att rektorer har mycket att sÀga till om nÀr det gÀller allt frÄn anstÀllning av pedagoger, till arbetssÀtt och satsning pÄ estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har anvÀnt Àr kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att anvÀnda i studien Àr teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad Àr kunskap? Resultatet av studien visar pÄ att rektorernas förestÀllningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

Uppsatsen behandlar frÄgan om hur ÀmbetsbÀrare inom Svenska kyrkan anvÀnder timbreringar i deras heraldiska vapen. Detta bruk jÀmförs sedan med bruket Church of England samt Romersk katolska kyrkan, vilka har en reglerad heraldik, i motsats till Sverige, och Svenska kyrkan.I uppsatsen lÀmnas Àven förslag till timbreringar för Svenska kyrkan..

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Specialarbete, 15 hpÄmne: Svenska sprĂ„ketVT: 2013Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.