BakgrundEfter att ha tagit del av att sÀrskoleinskrivningarna ökat de senaste Ären ville vi ta reda pÄ vad denna ökning beror pÄ. DÄ det visat sig att det Àr eleverna i grundsÀrskolan, i synnerhet deelever som befinner sig i grÀnszonen mellan grundskola och sÀrskola, som ökat ville vi titta nÀrmare pÄ denna problematik.SyfteSyftet med vÄr undersökning var att kritiskt granska sÀrskoleinskrivningsrutinerna med sÀr-skilt fokus pÄ de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan. VÄra frÄgestÀllningar var:PÄ vilka grunder skrivs en elev in i sÀrskolan?Vem har makten att besluta om elevens framtid?Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten pÄ problematiken kring de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan?MetodVÄr undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens sÀrskoleinskrivningsrutiner och vad som sÀgs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör sÀrskolans elevgrupp.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mÄngkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen Àr för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i Àmnet. Finns det nÄgon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar, att det Àr synnerligen viktigt att satsa pÄ det första mötet och att det Àr ett gyllenetillfÀlle att med familjen skapa en god och vÀrdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att det första mötet kan se vÀldigt olika ut, beroende pÄ vilken skola det gÀller. För alla skolor gÀller dock att det första mötet inte upplevs som nÄgot problem, nÄgot som framför allt har sin grund i det begrÀnsade antalet nyanlÀnda, mÄngkulturella elever som kommer till kommunen.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

Detta Àr en korpusundersökning av nederlÀndskans speciella tidsadverbial som bestÄr av nominalfraser i genitiv samt deras översÀttningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översÀttningslösningen var en prepositionsfras med "pÄ" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen pÄ respektive sprÄk har ocksÄ undersökts och resultaten visar pÄ att majoriteten av tidsadverbial behÄlls pÄ samma plats i satsen pÄ svenska som pÄ nederlÀndska..

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Analys av den svenska översÀttningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de tvÄ slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översÀttningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jÀmfört med kÀlltexterna (Blum-Kulka 1986)..

Uppsatsen behandlar grannsprÄken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till grannsprÄk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannsprÄksundervisning hade i de senaste tvÄ lÀroplanerna samt om förÀndring skett i och med den nu gÀllande lÀroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda pÄ hur Skolverket motiverade att grannsprÄken inte fanns med under det centrala innehÄllet (anvisningar om kursinnehÄll) i kursen Svenska 1. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lÀrare samt genom nÀrlÀsning och jÀmförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya lÀroplanen Lgy 2011 ges lite större plats Ät grannsprÄken och att innehÄllsformuleringarna blivit tydligare.

Detta examensarbete behandlar kunskapsomrÄdet friluftsliv inom ramen för Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist pÄ friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlÀttat det pedagogiska arbetet för lÀrarna. Undersökningen Àr riktad mot hur lÀrare upplever och undervisar inom detta kunskapsomrÄde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lÀrare frÄn tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lÀrarna frÀmst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det Àr mÄnga ramfaktorer som försvÄrar arbetet med omrÄdet.

Skolan Àr en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. ElevhÀlsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv dÄ det mesta idag Àr individrelaterat gÀllande funktionshinder och ohÀlsa. BÄde den somatiska och den psykiska ohÀlsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan Àr en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte sÄ mÄnga som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvÀndandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nÄ mÄlen i lÄgstadiets kursplan i musik dÄ förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstÄ vilka förutsÀttningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lÄgstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. FrÄgorna vi stÀllde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka instÀllningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehÄllet i lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende pÄ kursplanen i musik för Ärskurs 1-3? Metoden vi anvÀnde Àr kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt tvÄ rektorer.

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..