Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.

Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om hur personalförÀndringar pÄverkar sÀrskoleelever som Àr integrerade i grundskolan. Den typ av personalförÀndring som avsÄgs i studien var nÀr elevassistenter slutade arbeta pÄ skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer genomförts dÀr bÄde sÀrskoleelever, elevassistenter och pedagoger har fÄtt delge sina erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att det uppstod en orolig situation nÀr beskedet kom, samt under den perioden som pÄgick fram till att sÀrskoleeleverna, elevassistenterna och pedagogerna fick veta hur den nya situationen skulle bli. Det uppstod Àven en sorg mellan sÀrskoleeleverna och elevassistenterna, eftersom en nÀra relation byggts upp emellan dem.

SammanfattningDet Àr viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom Àr vÀl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister nÀr det gÀller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svÄrigheter och tillgÄngar. Vidare var syftet att undersöka lÀrares uppfattningar om hur undervisningen kan lÀggas upp, för att hjÀlpa eleverna i lÀsförstÄelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

I denna studie undersöks en outtalad spÀnning som framkom under ett samtal med nÄgra pedagoger vid ett besök pÄ en skola för elever med diagnosen autism under vÄren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansÄg det som svÄrt att implementera den svenska lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de mÄste ta hÀnsyn till sina elevers begrÀnsningar som Àr en följd av deras diagnos. UtifrÄn pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstÄ och tydliggöra den outtalade spÀnningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sÀtter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie Àr ett nedslag i nÄgra pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Kultur Àr ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna sprÄk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det Àr som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i lÀromedlen blir dÀrför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre lÀromedel i tyska för grundskolans Är 9 och pÄ vilket sÀtt kulturbilden skiljer sig Ät mellan lÀromedlen samt hur denna kulturbild förhÄller sig till kursplanerna. Med utgÄngspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har sprÄkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. UtifrÄn de hÀr kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av lÀromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jÀmte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan lÀromedlen, sÀrskilt vad gÀller texternas tematiska innehÄll.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..