Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur lÀrare till elever i grundskolans tidigare Är kan arbeta med och mot mÄl i svenskÀmnets kursplan. Ett annat syfte Àr att undersöka om lÀrare anser att mÄlorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lÀra. Vi vill ocksÄ försöka ta reda pÄ vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det Àr viktigt att de fÄr delta i att formulera mÄl i Àmnet. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkÀt och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

Denna uppsats har undersökt genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgorna pÄ lÀrarutbildningarna i Sverige med betoning pÄ LÀrarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrarutbildningarna Àr utformade sÄ att könsrollerna reproduceras och befÀsts, eller om lÀrarutbildningarna Àr aktiva aktörer som försöker bryta de snÀva roller som könen Àr hÀnvisade till idag. Syftet Àr ocksÄ att diskutera vilka konsekvenser lÀrarutbildningen och dess hantering av genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor kan bli pÄ grundskolan.Metoden Àr kvalitativ och materialet baseras mycket pÄ sekundÀra kÀllor bortsett frÄn tvÄ intervjuer. Resultatet visade att lÀrarutbildares uppfattningar styr innehÄllet och arbetssÀttet mer Àn utbildningsplaner och kursplaner. BÄde pÄ lÀrarutbildningarna, men ocksÄ pÄ grundskolan, Àr det enskilda eldsjÀlar som undervisar i dessa frÄgor.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi fÄ fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill Àven med studien fÄ fram om visionen en skola för alla Àr möjlig, utifrÄn pedagogernas instÀllning. VÄra frÄgestÀllningar Àr:?Vad sÀger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av sÀrskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lÀrare behöver för att arbeta med integrerade sÀrskoleelever i grundskolan??Vilken instÀllning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vÄr kvalitativa studie dela ut intervjuenkÀter med öppna frÄgor.

Denna studie har genomförts för att ta reda pÄ vad som har pÄverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer med studenter som lÀser vid olika tekniska utbildningar pÄ Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans Ärskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har Àven fÄtt beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten stÀlls mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga Ären pÄ grundskolan, lÀrarens roll och förÀldrarnas utbildning och yrke. De Ätta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förÀlder med en universitetsutbildning pÄ tre Är.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

I den hÀr studien undersöks hur vÀgledning av nyanlÀnda elever pÄ grundskolan gÄr till utifrÄn ett vÀgledarperspektiv. Undersökningen Àr förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser pÄ högstadienivÄ. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvÀgledare intervjuats om arbetssÀtt, syn pÄ anvÀndande av tolk vid samtal och hur de sjÀlva ser pÄ sina styrkor och svagheter som vÀgledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som Àr baserade pÄ information istÀllet för vÀgledning. Informationen handlar om IVIK och vÀgen dit.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ av vilka anledningar elever i Ärskurs 9 har valt att inte lÀsa ett modernt sprÄk utöver engelska samt vad som hade kunnat fÄ dem att lÀsa ett ytterligare sprÄk. Skillnader utifrÄn sprÄkval och genus uppmÀrksammas. För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkÀtform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att sprÄk var intressant, viktigt och roligt Àn som tyckte motsatsen. Majoriteten ansÄg att sprÄk var svÄrt.

Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebÀra för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat pÄverkas av det faktum att de har flyttat in frÄn en annan skola. Den teori jag har anvÀnt Àr huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ?Den femte disciplinen?. Jag valde denna teori eftersom frÄgestÀllningen i detta arbete förutsÀtter att man intar ett övergripande perspektiv pÄ frÄgor som rör hela den svenska grundskolan ? hela systemet. I undersökningen anvÀnds till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin grundskoletid och hur det har pÄverkat deras resultat, mÀtt som meritvÀrde i slutet av Ärskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mÀtt som genomsnittet av meritvÀrdena i Ärskurs nio Àr signifikant lÀgre Àn genomsnittet för den aktuella Ärskullen. Mer studier kommer att behövas för att sÀkerstÀlla reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lÀmpliga ÄtgÀrder för att hantera dessa resultat..

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.