Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar pÄverkas beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ vilka eventuella hinder och svÄrigheter eleverna sjÀlva uppfattar dÄ de anvÀnder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har valts att genomföra en enkÀtundersökning med elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och som lÀser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anlÀggningsprogrammet. EnkÀtundersökningen bestÄr av tvÄ delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmÀnhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svÄrigheter eleverna uppfattar dÄ de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanstÀlls genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tÀnker kring etikundervisning. Arbetet utgÄr frÄn lÀroplanens mÄl och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgÄngen behandlar styrdokument, grundlÀggande gemensamma vÀrden, teoretiska utgÄngspunkter för kunskap och lÀrande, perspektiv pÄ barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolÄr.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning Àr viktigt för pedagoger i skolan. UtifrÄn intervjuerna har vi sett att en sÄdan undervisning bedrivs om Àn i olika former. En del pedagoger sÀger sig ha etik pÄ schemat, medan andra lÄter det integreras i alla Àmnen. Centralt Àr att skolan Àr viktig för barns lÀrande och etikutveckling och det viktigaste Àr att diskussioner kring etik och moral fÄr utrymme i skolan.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns nÄgon ?röd trÄd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag tagit en rapport frÄn Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. DÀrefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och pÄverkar teknikundervisningen pÄ skolor i nÀromrÄdet. Studien Àr stadieövergripande frÄn förskoleklassen och upp till grundskolans Är 9.

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Uppsatsen tar upp frÄgor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som Àr fokus i denna studie Àr frÄgan hur eleverna i sin fria forskning vÀljer Àmne och tillvÀgagÄngssÀtt i sitt forskningsarbete. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lÀrande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en Äldersintegrerad klass i grundskolans Är F-5.

Vi har i denna undersökning valt att tittat pÄ hur aktiva bildlÀrare i grundskolans senare del, ser pÄ och praktiserar kunskapsbedömning i Àmnet Bild. Kunskapsbedömning i allmÀnhet och kanske i bild i synnerhet Àr inte problemfritt. Det visar bÄde litteraturen och vÄr egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lÄng tid setts som en kontroversiell frÄga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn pÄ de Àmnesstoff bildÀmnet innehÄller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svÄrighet att utföra adekvata bedömningar i Àmnet.

Den nya lÀroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lÀrare i den svenska skolan att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsomrÄdet ska entreprenörskap löpa som en röd trÄd genom hela skolan. Medan en del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv sÄ finns det dock i dagslÀget relativt fÄ undersökningar angÄende grundskolan och lÀrarnas perspektiv. FörutsÀttningarna för införandet av entreprenöriellt lÀrande Àr oklara. En viktig förutsÀttning Àr dock att lÀrarna Àr bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Aktuell forskning framhÀver modersmÄlets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap pÄ ett andrasprÄk, att kunna utvecklas och uppnÄ framgÄng med studierna. I grund­skoleförordningen finns att lÀsa vilka rÀttigheter som elever med annat modersmÄl Àn svenska har i grundskolan. Bland dessa rÀttigheter finns undervisning i sitt moders­mÄl samt studiehandledning pÄ sitt modersmÄl. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur skolorna följer det som sÀgs i grundskoleförordningen nÀr det gÀller elevers rÀtt till modersmÄls­undervisningen och rÀtten att fÄ studiehandling pÄ sitt modersmÄl om man Àr i behov av det. För att nÄ vÄrt syfte och fÄ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lÀrare samt 1 modersmÄlslÀrare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmÄl Àr ett begrepp som tolkas pÄ olika sÀtt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning Àr att studiehandledning rör sig om ett fÀrdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begrÀnsat omfÄng.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..