Detta arbete har tvÄ olika delar som behandlats pÄ olika sÀtt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikÀmnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten Äterfinns ett samband mellan behöriga tekniklÀrare samt de lÀrare som sjÀlva valt att undervisa i teknik, och intresset för Àmnet teknik. De behöriga tekniklÀrarna Äterfinner vi framförallt i de större stÀderna. I den största gruppen lÀrare som undervisar i teknik, No lÀrarna, har endast tio procent valt att undervisa i Àmnet sjÀlv.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad livskunskap Àr, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har anvÀnts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har anvÀnts har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap Àr svÄrt att sÀtta en förklaring pÄ samtidigt som det Àr mÄnga som har försökt sig pÄ det. Livskunskap Àr ett populÀrt Àmne i dagens skolor och materialet som anvÀnds flitigast kallas Livsviktigt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom NO-Àmnena i grundskolan arbetar med mÄlen i kursplanen. Fem lÀrare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om mÄlstyrning. Det vanligaste sÀttet som lÀrarna arbetar Àr att de formulerar om kursplanemÄlen sÄ att de ska bli lÀttare för eleverna att förstÄ. MÄlen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsomrÄde och i samband med bedömning. Eleverna har inte sÄ stort inflytande över sjÀlva mÄlen men de har stora möjligheter att pÄverka hur de ska arbeta för att nÄ mÄlen.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursanalys av tvÄ didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer pÄ lÀrarutbildningen: Reflekterande lÀsning och skrivning av Gunilla Molloy och StÀrk sprÄket stÀrk lÀrandet av Pauline Gibbons. UtgÄngspunkten för analysen Àr det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill sÀga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som pÄ ett oberoende och sjÀlvstÀndigt sÀtt frigör sig frÄn sin sociala och kulturella bakgrund och lÀr sig att analysera och ifrÄgasÀtta tillvaron för att fullt ut kunna vÀlja sina egna liv. Mina slutsatser Àr att bÄde Molloy och Gibbons verkar skriva under pÄ det oförhindrade jagets herravÀlde i det svenska samhÀllet, och att eleverna behöver lÀra sig ett sprÄk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig Ät pÄ sÄ sÀtt att Gibbons tycks vilja lÀra eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lÀra dem att vara det..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) LÀrares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet praktisk teori spelar roll.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

I bÄde den svenska och den danska kursplanen för historia pÄ grundskolan stÄr det att eleverna ska kÀnna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad Àr kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod dÄ lÀnderna har mÄnga gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jÀmför tre svenska och tvÄ danska historielÀroböcker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats för mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna dÀr?Om man betÀnker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 Är sedan, betyder det att allt fler muslimer Àr personer som Àr födda och uppvÀxta hÀr. De Àr sÄledes ?svenskar? men med en annan trosuppfattning Àn den traditionellt kristna som rÄder i Sverige.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förkunskaper elever kan förvÀntas ha i rit- och skissteknik nÀr de börjar gymnasiet. Jag har dÀrför undersökt hur omrÄdet behandlas pÄ grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad stÄr det i grundskolans styrdokument, vad stÄr det i lÀroböckerna, och vad sÀger lÀrarna, om rit- och skissteknik. UtifrÄn det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har ocksÄ genomförts, med fyra tekniklÀrare som undervisar pÄ högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förvÀntas kunna inom ritteknik.

Sedan 1998 tillÀmpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mÄl- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska fÄ samma betyg i hela landet. MÄl och betygskriterier Àr faststÀllda. LÀrare, elever och alla andra kan alltsÄ kÀnna till vad som krÀvs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvÀrdiga betyg inte ges. Genom att jÀmföra skolors resultat pÄ nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i Ärskurs 9 nÄgra fÄ mÄnader senare stÄr detta klart.Min uppsats granskar de icke likvÀrdiga betygen.