Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

It is the curriculum and the syllabus for history that decides what the classbooks will include. The intention with this paper was to found out what Swedish and Norwegian classbooks writes about the union between Norway and Sweden in 1814-1905. The result has been compiled from a study with teaching materials. Two Norwegian and two Swedish books which was written for the elementary school was used in the study. The text in these books has been analysed from a number of questions.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

 Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

I dagens kursplan för moderna sprĂ„k pĂ„ grundskolan stĂ„r den kommunikativa förmĂ„gan i centrum. En viktig del av kommunikationen i sprĂ„kundervisningen Ă€r muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika lĂ€roböcker i spanska för Ă„r 9 pĂ„ grundskolan. Det Ă€r grundsynen och övningarna i lĂ€rarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det mĂ„nga muntligt kommunikativa övningar, och i sĂ„dana fall av vilken typ Ă€r de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser trĂ€nas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstĂ€mmig handling? Vad anser lĂ€rare om dessa lĂ€roböcker? Min slutsats Ă€r att det finns en skillnad mellan lĂ€roböckerna vad gĂ€ller den muntliga kommunikationen och frĂ€mst till den nyares fördel.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

Syftet med det hÀr arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berÀttelser till Ärskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till bÄde mellanstadielÀrare och mellanstadieelever. Arbetet Àr grundat pÄ kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. UtgÄngspunkter i det hÀr arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör fÄ uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet frÄn intervjuerna har bekrÀftat att man inte arbetar med död och sorg djupgÄende i grundskolan.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Syftet med detta arbete Àr att bidra till en ökad kunskap om den ökande frÄnvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. MÄlet med detta arbete Àr att försöka förstÄ varför en grupp elever med dÄlig nÀrvaro inte fÄr sin skolgÄng att fungera. Eleven ska frÄn sin synpunkt fÄ berÀtta hur denne ser pÄ sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder pÄ att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lÀtt för sig i grundskolan, men redan hÀr har understimulans mÀrkts av och i gymnasiets Är 1 har sedan kÀrnÀmnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan Àr inte lika snabb att ringa hem vid frÄnvaro som grundskolan och den dÄliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.