En utfackningsvĂ€gg Ă€r en icke bĂ€rande vĂ€ggkonstruktion, ofta av trĂ€ som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen anvĂ€nds ibland stĂ„lpelare för att bĂ€ra ovanliggande konstruktioner. StĂ„lpelarna utsĂ€tts för laster som de mĂ„ste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plĂ„tar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har dĂ€rför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stĂ„l enligt Eurokoderna.

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

Att anvÀnda sig av höstkalvning innebÀr att man ska lÀmna sina slaktdjur i den period under Äret som det Àr högst betalt och störst efterfrÄgan. Att anvÀnda ett stall till just dikor Àr kanske inte det man tjÀnar mest pengar pÄ. Likviditeten Àr inte alls bra i början, men har man bete som mÄste betas ner och har ett genuint intresse av djur Àr det ett bra alternativ. TillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ fram information har byggt pÄ intervjuer med lantbrukare som anvÀnder sig av höstkalvande dikor, en rapport frÄn Swedish Meats som har rÀknat pÄ ÄtgÄng av foder och kalkyler Àven de frÄn Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska vÀlja höst- eller vÄrkalvning beror till stor del pÄ vad man har för stallar och hur stora betena Àr.

 PÄ senare Är har samhÀllet stÀllt allt högre miljökrav, nÀr nya tunnlar ska anlÀggas. Ett omrÄde dÀr kraven har höjts, Àr drÀneringen av grundvatten pÄ grund av inlÀckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sÀttningsskador pÄ byggnader samt pÄverkan pÄ vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tÀt­ningsarbete i tunneln. FullstÀndig tÀthet uppnÄs dock sÀllan.

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Stockholms bostadsmarknad Àr i nulÀget avvaktande och försiktig. Bankerna Àr mycket selektiva i sina val gÀllande lÄntagare och sjÀlva lÄnets omfattning. Detta gÀller bÄde företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna fÄr allt svÄrare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rÄdande situationen pÄ marknaden ligger utmaningen i att skapa rÀtt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvÀrdet.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvÀndningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikÀllor. En reduceringav energianvÀndningen utgör Àven ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar sÄsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger pÄ en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvÀndning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan anvÀndas under hela byggprocessen menlÀmpar sig frÀmst under projektering dÄ flertalet beslut rörande olika faktorer sÄsom klimatskal,ventilationssystem, vÀrme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvÀndningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifrÄndriftÄr 2012 och jÀmförs mot projekterade vÀrden frÄn tidigare energisimulering. En jÀmförelsegörs Àven mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för vÀrme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering Àr en kontinuerligprocess och pÄ vilket sÀtt detta verktyg kan förbÀttras i projekteringsarbetet diskuteras.

I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende pĂ„ nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvĂ€rden om 130 kWh/mÂČ/Ă„r i norr respektive 110 kWh/mÂČ/Ă„r i söder för enbostadshus, tvĂ„bostadshus och flerbostadshus. I trĂ€hus Ă€r det av betydelse att minska köldbryggor i vĂ€ggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. VĂ€ggar i trĂ€hus Ă€r normalt uppbyggda av trĂ€reglar som stĂ„r för vĂ€ggens bĂ€rande kapacitet men samtidigt Ă€ven fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan Ă€r att utforma vĂ€ggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

Saab Aerostructures Àr en del av Saab-koncernen och företaget utvecklar och tillverkar strukturer för flygindustrin. Tillverkningen av stridsflygplan Àr den dominerande verksamheten, men antalet civila projekt ökar stadigt. I mÄnga av de civila projekten verkar Saab Aerostructures som underleverantör till antingen Boeing eller Airbus. Det finns flera skillnader mellan de militÀra och de civila projekten, exempelvis Àr leveranstakten betydligt högre i de civila projekten. I och med de förÀndrade förutsÀttningarna görs försök med att tillÀmpa lean production.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker innehĂ„llet i en offentlig debatt om synen pĂ„ en allmĂ€n plats och vilka som kommer till tals i en sĂ„dan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hĂ€mtade frĂ„n de fyra stora rikstĂ€ckande dagstidningarna med sĂ€te i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehĂ„llet i debatten till Ă„tta diskurser/synsĂ€tt som direkt eller indirekt berört en vĂ€rdering av vad Slussen Ă€r eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, TillvĂ€xtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för nĂ„gon av diskursen/synsĂ€tten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom omrĂ„det (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhĂ€llsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit mĂ€n och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn Ă€r att nĂ€stan ingen Ă€r av utomeuropeisk hĂ€rkomst. Även Ă„ldern pĂ„ en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio Ă„r. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsĂ€tten ? hur de har anvĂ€nts och hur de förhĂ„ller sig till varandra.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte Àr att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. MÄlet Àr att presentera energibesparande ÄtgÀrder för Klövern att anvÀnda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För ÄtgÀrdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de Àr lönsamma.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.

I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.